Månadsarkiv: april 2009

Ockupationen påverkar alla

När jag kom till Hebron för nästan tre månader sedan var jag beredd på att observera en ockupation på nära håll. Det som jag inte hade insett var ockupationens utsträckning och hur den begränsar livet här.

Att bryta tystnaden

En ung man sitter framför mig och ser tillbaks på sin tjänstgöring i den israeliska försvarsmakten, IDF (Israeli Defence Forces). Michael Manekin är trettio år gammal, har en fru och en dotter som han lever tillsammans med i Jerusalem. Framför 24 internationella människorättsaktivister skall han vittna om de moraliska konsekvenser som hans militärtjänstgöring medfört. Han pratar snabbt, tittar ner i golvet och verkar ibland lite förlägen.

Han låter mig vila på gröna ängar

Det palestinska folket på Västbanken lever sedan juni 1967 under israelisk ockupation. Ockupation är till sin natur tillfällig [1] och föreligger enligt artikel 42 i Haagreglementet när ett område faktiskt befinner sig under kontroll av en fientlig armé. Israels ockupation av Palestina har pågått i snart 42 år.

Helgdagar på helig mark

Det är den heliga påskveckan i det heliga landet — som under den här tiden på året tar emot en anstormning av kristna turister. Jag är på väg mot Tulkarem på Västbanken men ännu så länge i Jerusalem, och när jag går på gatorna genom Gamla Staden ser jag ut som nästan vilken turist som helst. Men jag är inte här för att, som många av dem, vandra i Jesus fotspår (även om jag har gått på Golgata ett par gånger). I stället blir jag utbildad i konflikthistoria och konsten att arbeta som följeslagare.

”Bulldozrarna kom på morgonen när barnen sov”

När Siham vaknade och tittade ut genom fönstret såg hon att huset var omringat av israeliska soldater och bulldozrar. Förgäves bad hon soldaterna om några minuters uppskov för att hinna sätta på barnen kläder. Byborna i Al Walaja samlades kring huset för att trösta och visa solidaritet. När Mundhir kom hem från sitt arbete trodde han att han gått fel, han kunde inte förstå att hans hus var borta.

”Inte i mitt namn och inte för min säkerhet!”

Det är 74 dagar sen den israeliska staten officiellt avslutade operation ”Cast lead” i Gaza som beräknat ha dödat 1300 palestinier[1] — varav 410 barn – under de tre veckor som bomberna föll. Den lilla landremsan utgör i storlek en fjärdedel av Öland men har en befolkning som är 59 gånger större.[2] Vi följeslagare befinner oss i den israeliska staden Sderot som enbart ligger någon kilometer från Gaza. Vi är här för att försöka få en större inblick i hur människorna i staden upplevde kriget och hur de raketer som skjuts från Gaza och faller på staden påverkar deras vardag, åsikter och liv.

Att leva med bosättare

På Västbanken, 12 kilometer sydost om Nablus, ligger den lilla byn Yanoun. Här bor ungefär 100 palestinier och uppskattningsvis lika många får. Under tre månader ska jag bo här, på palestinskt ockuperat område, tillsammans med tre andra ekumeniska följeslagare. I den här rapporten berättar jag om varför vi är här.

Bygg broar, inte en mur!

Nästan alltid när jag säger till folk utomlands att jag kommer ifrån Öland, en ö på den svenska sydostkusten, så blir reaktionen: ”Det låter exotiskt!” På Västbanken, i det av Israel ockuperade Palestina, säger folk nästan alltid istället med en suck: ”Jag kommer också från en ö.”

En butiksägare i Hebron

Många affärer i centrala Hebron har tvingats stänga på grund av order från den israeliska militären[1] eller i brist på lokala kunder och turister. Mitt i Hebron ligger Patriarkernas grav där bland andra Abraham ligger begravd. Denna plats drog en gång till sig mängder av turister, men tyvärr är det inte så längre. Patriarkernas grav är nuförtiden uppdelad mellan en moské och en synagoga. Både muslimer och judar besöker platsen för bön, men de turister som förr brukade flockas till platsen lyser med sin frånvaro. Området som nu nästan är öde, tömt på allt, domineras istället av israeliska soldater, poliser och vägspärrar.

Bara i Israel

Det räcker med att bara nämna landet vid namn så väcker det alltid någon reaktion. Vissa har helt förälskat sig i Israel och efter att ha spenderat en viss tid där kan jag nog förstå varför. Israel är verkligen ett fantastiskt land på många sätt. Knappt mycket större än Småland till ytan fast med en variation på alla plan, större och breddare än vad som ryms i de flesta länder världen över.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page