Månadsarkiv: september 2011

Flyga drake

- Jamil, ah, jamil! Kvinnorna runt omkring mig suckar och ler, de håller handen över hjärtat och tittar stolt på mig. Flickorna fnittrar, pekar och pratar i mun på varandra. Jag är på besök i Jinba, en liten by längst söderut på Västbanken nära gränsen mot Israel. Kvinnorna och barnen har klätt mig i hijab (slöja) och de är mycket nöjda med resultatet – jamil betyder vacker.  Jag frågar hur livet i byn är och vi pratar med hjälp av de få ord jag kan på arabiska och de engelska ord några av flickorna lärt sig, men mest gestikulerar vi.

En röst för medmänsklighet i rädslans grannskap

- Jag blir livrädd när raketer kommer in från Gaza. När larmet som varnar för raketer går, följer en till två minuter av total rädsla. Vart skall vi springa om larmet går, är det första jag tänker när jag tar mina barnbarn ut på en promenad.

Vem ska skydda Qusra?

Det är den sista fredagen i Ramadan, den heliga muslimska fastemånaden, och bönen har precis börjat. Samtidigt som byborna i Qusra ber i moskén kommer israeliska bosättare från Shilo ner till byn och drar upp olivträd på fältet precis utanför byn.

Samtidigt i Israel

- Det är lika hemskt när de bombar där som när vi hör raketerna här. Roni Keidar blickar bekymrat ut över Gaza, världens största fängelse som hon kallar det. Roni är engagerad i den israeliska organisationen The Other Voice, som samarbetar med invånare i Gaza för en fredlig samvaro. Men det har blivit svårt på senare år.

En vecka i Israel och en av strimma hopp

Jag bor i Yanoun, en palestinsk by på Västbanken. Israeliska bosättare kommer ofta ner i byn för att trakassera byborna som har levt i skräck över detta i nästan 15 år. Bosättarna kommer ner med vapen och de är ofta eskorterade av israeliska soldater. Det är ibland svårt att fortsätta hoppas på fred och rättvisa här. Men precis som på alla andra ställen i världen så sträcker sig det israeliska samhället som ett brett spann från det extrema på det ena hållet till det extrema på det andra. Under en vecka i Israel med hela följeslagargruppen har jag även fått träffa israeler som arbetar för en hållbar fred och som ser alternativa lösningar på konflikten i området.

En omöjlig vänskap?

- Om ni stannar lite till ska ni få träffa mina och Sehams bästa vänner, från Israel, säger Abu Azzam plötsligt. Någon kvart senare dyker Oded och Nira upp och ett utdraget kramkalas påbörjas. Resan från Haifa till Jayyous har tagit omkring en timme – en resa från Israels kommersiella centrum till en palestinsk by där det går åsnor på gatorna.

Nabil delar hus med bosättare

Vi är på besök hemma hos Nabil al-Kurd i området Sheikh Jarrah i östra Jerusalem. När vi kommer in i hans trädgård ser vi israeliska flaggor som vajar, och några män i ortodox judisk klädsel som sitter i trädgården. Det börjar bli kväll, och Nabil berättar om hur det kommer sig att han och hans familj sedan nästan två år tillbaka delar hus med ett antal israeliska män.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page