Månadsarkiv: oktober 2013

En tillräcklig levnadsstandard

Vi besöker den lilla byn Saadet Tha’lah som ligger inklämd i dalen mellan de två stora bosättningarna Ma’on och Karmel. Vägen ner till byn är i lika dåligt skick som de flesta palestinska vägarna på Västbanken. I byn tas vi emot av Abu Ahmed och hans söner. De lever ett liv på marginalen för vad som är möjligt. För drygt ett år sedan kom israeliska armén och förstörde vattencisterner och boskapsskjul eftersom de var byggda utan bygglov. Israeliska myndigheter utfärdade också rivningsorder på deras solpaneler och ytterligare vattencisterner och bostäder.

Scener från en ockupation: Barnen

Så många välskötta, glada barn jag ser här på väg till skolorna i byarna runt Betlehem! Flickorna har långa svarta flätor på ryggen, randiga skolklänningar med tights eller långbyxor under; de som är lite äldre bär redan huvudsjal. Pojkarna har blåa tröjor och är alla ytterst välklippta. Håret ligger som en svart, blänkande kalott på hjässan. På morgonen ställer alla upp sig på skolgården i Al Maniya, där vi patrullerar på vägen utanför grindarna. Vi är där för att, tillsammans med lärarna, skydda barnen mot fartdårar och även mot militären, som skrämt en del barn tidigare med sin närvaro.

Rätten till rättigheter

”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.” [1]

En annan röst

Jag sitter hemma hos en judisk familj en fredagskväll och äter sabbatsmiddag enligt judisk tradition. Vi sjunger sånger, bägaren med vin går runt bordet, händer tvättas, brödet
bryts och barnen välsignas av sina föräldrar. Vi kommer precis från en gudstjänst i den lokala synagogan i en av Jerusalems lugnare stadsdelar. Efteråt blev vi hembjudna av en man att äta tillsammans med honom och hans familj.

”Vi behandlar honom som en bror”

Merparten av livet här försiggår i parallella världar. Det mesta är separerat mellan palestinier och israeler; man bor inte tillsammans, man går inte i samma skolor, man handlar inte på samma ställen, man lyder inte under samma lagar och på det stora hela ses man inte överhuvudtaget.

Shabbat shalom

Det är fredag eftermiddag och den judiska helgen börjar snart. Jag är på besök i en judisk församling i Jerusalem. I denna heliga stad finns många olika riktningar inom judendomen. Denna församling beskriver sig själv som ”modern ortodox”. Församlingen poängterar traditionella judiska värderingar, social rättvisa och demokrati i det israeliska samhället.

På fel plats vid fel tillfälle?

I byn al-Ras blev häromveckan två palestinska barn arresterade av israelisk militär, anklagade för att ha kastat sten mot muren. Vi sitter utanför det knallröda huset som ligger helt enskilt i utkanten av byn och som tillhör den ena av de två pojkarnas familj. Vi dricker kaffe och pratar med pojkens mamma. Hon berättar den med våra mått mätt otroliga historia som bara två dagar tidigare skakat om familjen.

En farlig generation

- Barnen ser de israeliska soldaterna överallt, alltid beväpnade. Och min son vill ha de här leksaksvapnen. Han säger till mig om och om igen, att han ska skjuta soldaterna.

Orden kommer från en far. Hans fyraårige son leker på gården, springer runt oss och
skjuter med ett leksaksvapen som har ett inspelat smatterljud. Jag vet att barn
även hemma i Sverige leker med vapen. Är det här bara samma sak i ett annat
land?

Frågorna, freden och framtiden

Senaste veckan har bjudit på starka scener och
upplevelser. Trots att hösten verkar ha anlänt med svalare vindar så förblir
den politiska och religiösa temperaturen hög. Den judiska Lövhyddohögtiden har
präglat livet i Jerusalem. Tusentals besökare har kommit till staden och spänningen
mellan den palestinska befolkningen och de judiska firande har varit mycket
påtaglig.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page