Månadsarkiv: augusti 2014

Möten längs vägen

Det är tidig morgon och jag sitter i en taxi på väg till Arlanda. Ett plan ska ta mig till Tel Aviv och buss vidare till Jerusalem, där Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel kommer ta sin början.

Välkommen till Jerusalem

Det första som slår emot mig när jag tar mina första trevande steg på östra Jerusalems gator är så klart värmen men även lukten. Första kan jag inte förstå vad det är som luktar eller var det kommer ifrån, ändå tills vår kontaktperson förklarar: – Det som luktar är skunkvatten som polisen sprejar i överflöd för att få bort folk från gatorna under oroligheter. [1] Det är lika bra att ni vänjer er. Välkommen till Jerusalem förresten.

Den som är stark skall vara snäll

Klockan halv sju på kvällen i nedre Yanoun. ”Mustawtaneen, mustawtaneen!” Vi möts av fyra äldre tonårsgrabbar med uppspärrade ögon och tre fingrar i luften, ”mustawtaneen”. Pojkarna var skärrade, gestikulerade vilt ned mot vägkorsningen i utkanten av byn. Vi två följeslagare lyckades konstatera vad som hänt. Det var samma tre individer vi sett på avstånd när vi började vår kvällsrunda i byn. Mustawtaneen är arabiska för bosättare. En händelse i vardagen, den ständiga rädslan.

Ekerö är långt från Stockholm!

Jag har nu kommit fram till min placering i byn Jayyous på Västbanken i Palestina. Dagligen påminns jag om hur mycket det dagliga livet hos lokalbefolkningen påverkas på så många olika sätt av ockupationen. I dagarna så besökte vi byn Azzun Atma som påverkas på ett speciellt sätt.

På färd genom ockuperat land

Min första reserapport handlar om mötet med Västbanken i Palestina. Jag har läst många rapporter om konflikten mellan Palestina och Israel och jag känner väl till den internationella rätt som reglerar ockupation av ett land och mänskliga rättigheter. Nu är jag här och kan med egna ögon se hur verkligheten ser ut på Västbanken och hur ockupationen, bosättningarna och den israeliska armén präglar vardagen och livet i stort för palestinier. Nu börjar mitt uppdrag att vara följeslagare.

På iftar i Beit Surik

Klockan är 19:50, tre minuter innan fastan bryts, och jag är hemma hos en muslimsk palestinsk familj i Beit Surik. Framför oss är en festmåltid framdukad och alla är redo att hugga in efter en lång dag utan mat och vatten. Samtidigt är TV:n på bakgrunden med nyheter och bilder från Gaza och mormodern i familjen är väldigt upprörd, speciellt när de visar bilder på döda barn. De stänger av TV:n och alla de tjugo personerna i rummet börjar äta.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page