Månadsarkiv: november 2014

Tidig morgon vid Tarqumiya

Tarqumiya är en stor militär vägspärr i muren som Israel har byggt mot Palestina. Den liknar mest en flygplatsterminal, med den skillnaden att höga staket och stora järngrindar slussar människorna framåt.

Tankar från en kyrkbänk

Efter regn kommer solsken, brukar vi säga hemma i Sverige. Här sägs att med regn kommer husrivningar.

Jag hade ett hem igår

Du sover gott i din säng och plötsligt vaknar du till av hårda knackningar på dörren. Du ser på klockan och den är 4.30. Alldeles yrvaken tar du på dig din morgonrock och öppnar dörren. Utanför står tre israeliska soldater i mörkret med sina ficklampor och vapen riktade mot dig och du kan skymta ett 50-tal andra soldater i bakgrunden.

Om ett erkännande

Aldrig har jag skakat så många händer och fått så många uppskattande blickar och glada tillrop som de senaste veckorna i Palestina och Israel. Detta för att jag är svensk, och för att den svenska regeringen fredagen den tredje oktober deklarerade att Sverige kommer att erkänna Palestina som stat.

Två motståndsmän

Daher Nassar och Omar Hajajlah är två palestinier som kämpar mot Israels ockupation av Västbanken. Deras vapen består av juridiska dokument och advokater. De försöker bevisa att de äger de fastigheter de ärvt och att Israel bryter mot lagen genom att annektera deras mark. Har de någon chans att vinna?

Våld föder våld

Min följeslagarkollega Emmi och jag står vid en vägspärr. [1] Det är tidigt på morgonen. Mellan klockan 06.00 och 06.45 har vi räknat hur 259 palestinska arbetare mödosamt kommit igenom kontrollen in på ett israelisk-kontrollerat område. Likgiltiga i blicken, redo att redovisa id-kort, arbetstillstånd och fingeravtryck.

Frågor och många svar

Efter tre månader i Israel och Palestina funderar jag över vad jag sett och fått lära mig. Nu är jag hemma i Sverige igen efter tre månader. Tillbaka till ruggig höst och varma sockar. Det är svårt att tänka sig att jag kunde svettas av värmen för bara några dagar sen!

Ett oanständigt förslag

Vi står vi på soptippen vid al-Jabal utanför Jerusalem. Framför oss sticker svarta rör upp ur marken, för att släppa ut gas från de sopor som ligger begravda här. Jag kan inte få ihop det i mitt huvud, – Hur kan man ens komma på tanken att någon ska bo här?

”En dag ska muren falla”

Det finns en mur som nästan omringar Betlehem. Israeliska soldater kontrollerar öppningarna. Genom vägspärr 300 trängs tusentals palestinier på väg till arbetet i Jerusalem under tidiga morgnar. En bit från vägspärren har en palestinsk mor skrivit: ”En dag ska muren falla”.

Tvångsförflyttning av beduiner

De första som möter oss är barnen. Pojkar och flickor kommer springande, alla är nyfikna på vilka vi är. Det är andra gången ett team från Ekumeniska följeslagarprogrammet besöker Ras ’Ein al ’Auja, ett beduinsamhälle några kilometer nordväst om Jeriko.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page