Månadsarkiv: november 2015

Livet går vidare

Än en gång sitter jag med en kaffe i handen och pratar med Atallah. Eftersom jag varit i hans beduinby många gånger nu frågar han inte längre om jag vill ha kaffe eller te, han vet redan svaret. Av honom har jag lärt mig mycket, bland annat att livet går vidare och att man måste planera framåt även om det är svårt att se hur framtiden ska bli.

Säkerhet för vem? Om den israeliska fredsrörelsen

Jag har nu kommit halvvägs på min resa som följeslagare. Jag har delat bröd och hummus under träden men också den spända stämning som uppstår när bosättare kommer till byn Yanoun och närliggande byar och städer. Jag har träffat internationella organisationer och lokala palestinska gräsrötter som jobbar för att ockupationen ska upphöra. Men hur ser den israeliska fredsrörelsen ut?

Om ett rivningsbeslut

Jag är hemma hos Mohammed Kamal Abed i byn Jalud, tillsammans med en granne och en advokat från en organisation som bistår med rättslig hjälp vid husrivningar. Mohammed och grannen tar fram papper efter papper. Bygglov och byggplaner. De är från 1970-talet men är relativt välbehållna.

Barn bland soldater

Som en del av vårt arbete i Jordandalen var jag och några teamkamrater på besök i al-Auja secondary Girls school. Där träffade vi rektorn Samar Badawi. Samar tog emot oss med glädje men berättade att den senaste tiden har den israeliska militära närvaron utanför skolan och i byn ökat. Hon frågar om vi har möjlighet att under kommande vecka närvara i byn för att barnen ska känna sig trygga när de tar sig till och från skolan.

En annan röst

Under de två månader som jag snart varit på plats i Israel och Palestina har jag fått möta många engagerade människor. Jag har fått se ett äkta engagemang för andra människor och en vilja att försöka göra skillnad. Men jag har också mött och pratat med flera palestinier som uttryckt att de känner sig ensamma och bortglömda.

Teater på riktigt

Vi befinner oss på kulturcentret Ibdaa i flyktinglägret Dheisheh i Betlehem. Efter ett program av sång och dans meddelar ungdomsledaren oss besökare att ungdomarna härnäst ska spela upp en scen från en egenproducerad teaterföreställning. Rummet släcks ner och vi ser mörkklädda personer röra sig runt i rummet med ficklampor och konturer av gevär.

Mark och mur – ockupationen i Betlehem

Det är rått och kallt. Mörkt och disigt. Hundratals människor har redan börjat köa för att ta sig till arbetet genom den stora terminal som utgör vägspärr 300 i Betlehem. Här gör ockupationen sig påmind varje morgon.

På liv och död

När du är svårt skadad eller allvarligt sjuk kan du snabbt ta dig, eller åka ambulans, till närmsta sjukhus för att få adekvat vård och omsorg. Det låter självklart för de allra flesta. Om du nu istället tänker att du bor i östra Jerusalem, drabbas av en hjärtinfarkt eller inhalerar stora mängder tårgas, då är det inte lika självklart längre.

Det brinner!

Vi får ett telefonsamtal. Någonting har hänt. Vi avviker från vår tänkta färdväg, svänger in mot byn Burin och stannar till vid en passande utsiktsplats. Vi ser rök och lågor över markerna med olivträd. Vi samtalar med två brittiska kvinnor som har stöttat palestinier med olivskörden. De är skärrade. Enligt dem har en medlem ur deras resegrupp blivit attackerad av bosättare på den plats där elden nu härjar fritt. [1] Medan vi samtalar ser vi eldens förstörelse vandra vidare i vindens riktning.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page