Månadsarkiv: juni 2009
Vi har bott här i tusentals år – sedan 1983
Bob Lang är talesperson för den israeliska bosättningen Efrat nära Betlehem. Från en utkiksplats utanför en av bosättningens skolor pekar han mot Jerusalem vid den disiga horisonten och säger stolt ”det här området har enorm strategisk betydelse och allt som ni kan se härifrån tillhör oss”.
Att möta ”Den andre”
”Det är väldigt farligt där inne. Om ni går in kommer dom att tro att ni är judar och kasta sten på er”. Så säger han, den soldat som vaktar oss sedan hans två kamrater gått för att fråga en officer om de ska släppa in oss i flyktinglägret Shu’fat i nordöstra Jerusalem.
Det Heliga landet?
”Det här landet, som det ser ut idag, är kanske inte så mycket ´Det Heliga Landet´, men det är ´Den Heliges land´.” Så uttryckte sig den anglikanske prästen i söndagens gudstjänst på arabiska i St George´s Cathedral[1]. För många svenskar saknar kanske uttrycket ”Det Heliga Landet” en verklig betydelse, men för mig var omformuleringen av det en viktig markering, på flera sätt.
Att ha ett hem
Idag har jag varit i Jerusalem i två veckor, och det är dags för en första reserapport. Vårt team, nr 31, tar över ansvaret här i morgon, så ännu är det inte riktigt ”på allvar”. Det betyder också att rapporten denna gång inte handlar så mycket om vårt konkreta arbete, utan den ger några av mina intryck och reflektioner från de första två veckornas utbildning och förberedelser.
Obama, Burin och Tahseen
Obama säger att expansionen av befintliga bosättningar bör frysas, de ska alltså inte få utökas. Netanyahu säger att detta är orimligt. Han säger att man inte kommer att bygga några nya bosättningar och att man har för avsikt att ta bort ”illegala utposter”[1], att detta är rimligt. Israeliska staten har en annan syn på vad som är illegala bosättningar än det internationella samfundet; internationell rätt säger att alla typer av judisk-israeliska bosättningar på ockuperat palestinskt territorium är illegala. Israeliska staten godkänner många av dessa bosättningar, omkring hundra räknas däremot som ”utposter” [2]. Trots att utposterna inte är godkända av staten får invånarna här beskydd av staten eftersom de är israeliska medborgare.
Abdulkarim tar emot ett vittnesmål
Abdulkarim arbetar i Tulkarem, för den israeliska människorättsorganisationen B´Tselem. En dag får jag följa med honom för att ta emot ett vittnesmål från en kvinna i Tulkarem som just kommit ut från fängelset. Tills nyligen fanns tre kvinnliga fångar från Tulkarem i israeliska fängelser, Arseleen var en av dem men har nu släppts fri. Hennes berättelse börjar med hur soldaterna stormade in oväntat en natt och arresterade henne.
På en mur står det skrivet
Jag vill inte känna hat. Så står det skrivet på betongmonstret som tornar upp sig framför mig. Jag står på dammig palestinsk jord och vinden blåser i mitt hår. Mina ögon vandrar uppåt himlen, längs med en mur och på grafittin som täcker den. Jag känner mig sorgsen nu, det gör ont i magen och innanför ögonen. Det känns orätt här, ungefär som om någonting gick fruktansvärt fel när människan skrev sin historia. Jag är vittne till en travesti.
Ockupation vs Sverige
En reflektion om skillnader i morgonrutiner i en familj i Göteborg gentemot en familj i en palestinsk stad, och ett hopp om att komma tillbaks till Israel och Palestina där lekarna består av annat än att leka ”checkpoint”.
