Årsarkiv: 2015
Jalla push! Jalla push!
Klockan är 05.48 och det börjar gry över kullarna runt Jerusalem. Om två och en halv timme kommer 1 563 män, 213 kvinnor och 17 barn ha passerat genom den permanenta vägspärren Qalandiya i norra Jerusalem på väg till jobbet, till skolan eller till de sjukhus som finns i staden. Jag står i det som till en början var en kö men som nu mest är en folkmassa som trycker sig mot ingångarna till de tre fållor vi måste gå igenom. Runt omkring mig ropar man ”Jalla push! Jalla push!”
Vad är i mitt bagage?
En dag fick jag frågan: Vad tar du med dig hem? Det är en komplex och svår fråga att ge ett enkelt svar på. Jag tror att jag svarar olika saker för varje dag: möten, frustration och många skratt med mina medmänniskor.
När elefanterna krigar…
Nu är jag tillbaka i det Heliga landet igen, den här gången som följeslagare i det Ekumeniska följeslagarprogrammet. Under vår första innehållsrika vecka får vi ett möte med Anna Lind-pristagaren Jean Zaru som beskriver ickevåldsmetoder med auktoritet och humor. Veckan betyder också det första mötet med Jeriko och Jordandalen som håller på att utvecklas till ”den låsta trädgården”.
Avstängda vägar ger inga rubriker
Vi lämnar Yanoun tidigt en kylig morgon i december för att ta oss till en skola. När vi åker igenom staden Aqraba för att ta oss ut på en av de större vägarna saktar vår chaufför Ghassan Bani Fadl plötsligt in. Framför oss ser vi en stor hög med sand, grus och stenar.
Att stanna – en ickevåldshandling
Där starka restriktioner och militär kontroll påverkar människors möjlighet till ett vanligt liv blir till synes ordinära handlingar modiga uttryck för motstånd. På olika sätt uttrycker två familjer motstånd genom att inte låta ockupationen vara ett hinder för sina handlingar. Att stanna kvar blir en ickevåldslig motståndshandling.
Livet går vidare
Än en gång sitter jag med en kaffe i handen och pratar med Atallah. Eftersom jag varit i hans beduinby många gånger nu frågar han inte längre om jag vill ha kaffe eller te, han vet redan svaret. Av honom har jag lärt mig mycket, bland annat att livet går vidare och att man måste planera framåt även om det är svårt att se hur framtiden ska bli.
Säkerhet för vem? Om den israeliska fredsrörelsen
Jag har nu kommit halvvägs på min resa som följeslagare. Jag har delat bröd och hummus under träden men också den spända stämning som uppstår när bosättare kommer till byn Yanoun och närliggande byar och städer. Jag har träffat internationella organisationer och lokala palestinska gräsrötter som jobbar för att ockupationen ska upphöra. Men hur ser den israeliska fredsrörelsen ut?
