Månadsarkiv: oktober 2019

Fattigdom och utanförskap till följd av normaliseringen

Jag är inte bara följeslagare, jag är också förälder och för varje dag som går här påminns jag om hur lyckligt lottad jag är att mina barn somnar trygga i sina sängar på nätterna och kan gå till skolan utan att se tungt beväpnad militär på vägen Det är barnen som kommer i kläm och ockupationen och dess konsekvenser leder till fattigdom, utanförskap och otrygghet. Inte minst på grund av de många arresteringar av barn som genomförs varje dygn på Västbanken.

En annan verklighet

I östra Jerusalem, precis utanför Gamla stan, ligger området Silwan. Här bor palestinier vägg i vägg med israeliska bosättare, men levnadsförhållandena skiljer sig åt som om de vore från olika världar.

Tarqumiya – en vanlig dag på jobbet

Det är tidig morgon vid Tarqumiya, en vägspärr som ligger på gränsen mellan Västbanken och Israel. Men idag är det tomt framför den stora stålkonstruktionen, sånär som på ett par män som sitter framför ett kaffebord. En liten brasa gjord av lastpallar lyser upp deras ansikten. Det är Sukkot, judisk högtid och vi får veta att vägspärren varit stängd hela veckan. Judiska högtider påverkar livet även på Västbanken, då vägar och vägspärrar stängs för trafik. Männen bjuder oss att sitta ner och ta en kaffe med dem.

Om att tjäna Kristus där han föddes och ge hopp

Tusentals kristna pilgrimer besöker kyrkan som prästen Munther Isaac tjänstgör i. Han arbetar för att få medlemmarna i den lokala församlingen att stanna kvar i Palestina. De unga tappar hoppet, men Munther kämpar för att de ska få det tillbaka.

Huset med två dörrar

Solen är på väg ner över stadens kullar och moskéns guldkupol lyser fram mellan sandgula hus. På gatan leker barn, unga män flockas utanför en liten affär där barnen med jämna mellanrum kilar in för att köpa glass och snacks. Män och kvinnor strävar långsamt uppför den branta backen med sina inköp. I motsatt riktning kommer en strid ström av festklädda människor. Det är fredag kväll i Hebron.

Romans med rädslan

– Det här är historien om Tameer och Itamar, en muslim och en jude som växer upp i Haifa. De går i olika skolor, men efter skolan träffas de och leker tillsammans. Och vad är det de leker med? Med pistoler förstås. Och deras föräldrar köpte dem vapen, stora vapen, av plast. Men Itamar vet att han inom kort ska bli riktig soldat i armén och få ett riktigt vapen.

Militär och bosättare försvårar skörden för palestinska bönder

Det är skördetid i trakterna kring Tulkarem. Tusentals kilo oliver ska bli till hundratals liter olivolja som exporteras över hela världen, inklusive till Israel även om den största delen handlar om den lokala marknaden. Palestina är självförsörjande på olivolja. Följeslagarprogrammet deltar som observatörer med förhoppning att kanske göra det lite lättare för de palestinska bönder som har sitt levebröd genom olivträden

Att lära sig räkna med stridsflygplan

Ruth beskriver hur man kan sluta se automatvapen, hur de bästa eleverna på skolorna hamnar i de hårdaste typerna av militärtjänstgöring – inte de bästa universiteten, samt hur hon fortsätter kämpa för ett Israel med lika rättigheter för alla, oavsett religion.

En enda önskan

Det är sista dagen på en tredagarskurs i egenföretagande, 19 kvinnor har rast innan de ska skriva en affärsplan som slutprov. Vi befinner oss på ett center som stöttar och stärker kvinnor. Kvinnorna lever i ett av Jerusalems mest utsatta områden.

En för alla, alla för en…?

Vi är på besök i Beit Kahil, ett samhälle strax norr om Hebron. En stor mängd barn möter  oss så fort bilen stannar. Min följeslagarkollega ropar ”merhaba” med ett stort leende och börjar genast busa med barnen som snart skriker av skratt. Just nu tänker ingen på att flera av barnen har anhöriga i israeliskt häkte och snart kommer få sina hem rivna av israelisk militär.