Månadsarkiv: mars 2020

Kvinnor som står upp för mänskliga rättigheter

Tappra står de där vid vägspärrarna och vid demonstrationer. De trotsar skyltar om varning för sitt eget liv när de åker in på Västbanken. Jag vill tacka alla fantastiska kvinnor som arbetar för människorättsorganisationer i Israel.

Bortom turistens blick

Jag står på den högsta kullen i Jabal al-Mukabbir i utkanten av östra Jerusalem och blickar ut över prunkande grönska. Trots att vi är nära gamla staden, är det helt tyst sånär som på en tupp som gal. Vi går upp längs en brant för att nå Iyad Fataftths hus. Trappan som han byggt för att på ett säkrare sätt kunna ta sig upp till sitt hus har blivit demolerad, men det som slår mig starkast är husets läge och muren som är byggd så tätt inpå.

Att planera en ockupation

Ett långsamt övertagande av staden. En helig stad, arkeologi, nationalparker och infrastruktur. Hus byggs, hus rivs, det handlar om stadsplanering. Om vilka berättelser som berättas i det offentliga rummet, men även vilka områden som tillåts växa och hur i Jerusalem. Jag har mött kvinnor från den israeliska organisationen Bimkom som arbetar med stadsplanering för mänskliga rättigheter.

Israeliskt ickevåld

”Jag målar sedan många år tillbaka mina naglar gröna för att påminna mig om ’gröna linjen’”, berättar den 80-åriga israeliska fredsaktivisten Ruth och ler. Som följeslagare i Jerusalem möter vi på veckobasis israeliska fredsaktivister på demonstrationer i både västra och östra Jerusalem.

Där vetet fortfarande väntar på att skördas

Syster Marie drar fram nyckelknippan ur kjolfickan och sticker nyckeln i låset. Långsamt glider porten upp. Syster Marie ler stort. Den grekisk-katolska kyrkan i Ma’alul får än en gång fyllas av ljus och besökare. I Tulkarem Camp faller Omar Amara i gråt när han berättar om minnena från sommaren 1948. al-Nakba, katastrofen, pågår fortfarande och han har ännu inte fått återvända till Miska, efter 72 år på flykt.

Föräldracirklar för försoning

I Parents Circle möts israeler och palestinier med liknande erfarenheter, nämligen att ha förlorat någon närstående till följd av konflikten. Organisationen försöker bryta rädslan genom att föra samman människor som alltför sällan möts. Bara om palestinier och israeler lär känna varandra och bryter fiendskapen kan fred uppnås tror Aisha och Tamara.

Att se och höra andra sidan: även israeler är människor

Mitt emot mig sitter israeliska Noa. Hennes utstrålning och värme är slående. Vi pratar om hennes dryga fem år i den israeliska försvarsmakten och om vad den tiden betyder för henne. Vi pratar om det militariserade israeliska samhället och om på vilket sätt Israel-Palestinakonflikten varje dag sätter sina spår hos den israeliska civilbefolkningen. Jag känner mig tacksam över att kunna berätta Noas historia. En historia lika viktig som en palestinskas.