Anna Åkerlund

Anna Åkerlund jobbar på Diakonia som rådgivare kring konflikt och rättvisa. Hon var tidigare generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen.

Reserapporter av Anna Åkerlund

Rapport från en by som mycket sällan får besök

Vi hälsade varandra med kindpussar när vi möttes i rättssalen. Tidigare gånger vi har träffats, Niveen och jag, har varit hemma hos henne och hennes familj i byn al-Nu´man strax utanför Betlehem. Ofta har vi suttit i deras trädgård och småpratat. Då har hon suttit obeslöjad och avslappnad och kanske lekt lite med sin lillebror. Nu var hon uppklädd, sammanbiten och allvarlig.

Vägspärr 300

Vägspärr 300 ligger mellan Betlehem och Jerusalem. Det är en stor vägspärr, en terminal. Fyra gånger i veckan är jag eller andra i mitt team där. När köerna blir ovanligt långa eller när människor tas åt sidan för förhör, avvisas eller skickas tillbaka i kön går vi fram och frågar vad som står på. I en del fall har prob-lemen sedan blivit lösta. Om det i varje enskilt fall berodde på oss eller skulle ha hänt ändå är svårt att säga. Men det händer att människor kommer fram och tackar oss för vår närvaro i vägspärren och säger att det gör skillnad när vi är där. En av våra uppgifter i terminalen är också att föra anteckningar om vad som händer där och dela med oss av den informationen till bland andra FN och Röda Korset.

Fredagsböner vid muren

Varje fredag kväll klockan sex samlas Caritassystrarna för att be. De går längs med muren som skiljer Betlehem från Jerusalem och ber rosenkransens böner. Jag har tagit för vana att slå följe med dem. Det brukar kännas fridfullt och meditativt, ett skönt sätt att avsluta arbetsdagen.

Svarta ballonger fyllde himlen

Aida är ett flyktingläger i Betlehem, en kort promenad från där jag nu bor (egentligen ligger det mellan Betlehem och Beit Jala, men allt är sammanbyggt idag). De som bor i Aida hör till de sammanlagt cirka 750 000 människor som flydde från sina byar 1948 i samband med staten Israels bildande. De tog inte mycket med sig från sina hus eftersom de räknade med att kunna återvända hem inom en snar framtid. Sextio år senare bor de och deras barn och barnbarn fortfarande kvar i flyktinglägret.