Lise Bergh

Lise Bergh är född och uppvuxen i Stockholm och är jurist i grunden. Senast har hon arbetat som generalsekreterare på Amnesty International i Sverige. Hon har under hela sitt arbetsliv arbetat för mänskliga rättigheter och har sedan 1989, då hon var på Västbanken första gången, varit engagerad i konflikten mellan Israel och det ockuperade Palestina, särskilt inom ramen för arbetet i Amnesty. Lise hoppas att genom närvaron som följeslagare få en djupare kunskap om villkoren för människor i det ockuperade Palestina.

Reserapporter av Lise Bergh

För alla som vill lyssna

Det känns tungt att lämna alla människor jag lärt känna här, människor vars vardag präglas av ockupationen av Västbanken. Det starkaste intrycket är att ockupationen är närvarande 24 timmar om dygnet i palestiniernas liv och att det är de israeliska bosättarna och militären som står för ”närvaron”.

Israeliska fredsaktörer i motvind

Vi träffar ofta israeliska organisationer i vårt arbete på Västbanken. Det är organisationer som mycket praktiskt arbetar för att ockupationen ska hävas och för en hållbar och rättvis fred mellan Israel och Palestina. Det har varit viktiga möten för att få en balans i det vi dagligen ser av kränkningar av palestiniers mänskliga rättigheter från Israels sida.

Oro och skratt – om barnen

Jag har varit på Västbanken i snart två månader och barnen tar en stor plats i mitt liv här. De möter mig var jag går med glada tillrop på engelska: ”What’s your name?”, och jag svarar lika glatt ”My name is Lise”, och sedan frågar jag om deras namn och de ser först frågande ut, men efter ett tag lyser ansiktet upp och de svarar ”Mohammed”, ”Ismael”, ”Eman” eller ”Halimah”.

Den symboliska nyckeln

Jag befinner mig i flyktinglägret Fawwar i South Hebron Hills på Västbanken. Här är nyckeln den viktiga symbolen för människorna, nyckeln till hemmet som de tvingades lämna efter det som palestinierna kallar Nakba, katastrofen 1948‐ 1949. [1]

Sött te och en bitter verklighet

Solen gassar obönhörligt och landskapet är öken. Vi är på vandring i Masafer Yatta, eller Firing Zone 918, som området heter på militärt språk. Människorna som vi träffar och alla som bor där är utsatta för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter, sin rätt att leva ett värdigt liv, och ändå tar de emot oss med en självklarhet och vänlighet som går djupt in i mitt hjärta. De är fast beslutna att kämpa för sina rättigheter och det ger hopp om en annan framtid.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page