Maria Persson

Maria Persson var ekumenisk följeslagare i Jayyous våren 2007 och i Betlehem hösten 2007.

Reserapporter av Maria Persson

Bonde för en dag

Så får vi då äntligen se vad som finns på andra sidan jordbruksgrinden. Vi stiger upp alltför tidigt i min smak, men vi måste hinna igenom Norra grinden innan den stänger. Vi traskar iväg nerför den branta backen, som vi nu gått utför så många gånger de senaste månaderna. Abu Azzam kommer och hämtar oss med sin ”F16”, som han kallar sin gamla traktor. Vi klättrar upp på vagnen bakom traktorn och skumpar iväg. Innan dagen är slut kommer vi vara ömma lite här och där.

Vatten och sopor

”Det är viktigt att du skriver så man förstår betydelsen av vatten för palestinierna”, säger Abdul Latif när jag berättar att jag tänkt skriva ett resebrev om vatten. Vattenbrist är inte det första man kommer att tänka på efter de senaste dagarnas ösregn, men i den här delen av världen är det ont om vatten och det innebär ytterligare en källa till konflikt. Abdul Latif är hydrolog och bor i Jayyous. Han arbetar inom organisationen Palestinian Hydrology Group, som samarbetar med lokalsamhällen för att skydda och utveckla de vatten- och naturresurser som finns.

Unga röster

”Hello!” ”What´s your naaaaame?” ”Ismi Maria”. Jag heter Maria.”Ahlan wa Sahlan!”, ”Welcome!” Ofta kommer inte konversationen längre än så. Tänk om jag hade kunnat arabiska. Så många berättelser jag hade fått höra då… Som tur är kan flera personer här engelska. Här är några unga röster från Jayyous med omnejd.

Julefrid i Betlehem?

”O Betlehem du lilla stad hur tyst du ligger där …” Vi tar bussen till Betlehem – nästan. En av turisterna som hoppar av buss 124 tillsammans med oss ser lite bortkommen ut. Är det här verkligen Betlehem? Inte riktigt. Vi är vid Giloterminalen . Bussen får inte längre köra in i Betlehem.

Besök i natten

Den här morgonen vid grinden händer något ovanligt. Plötsligt traskar två av soldaterna genom grinden och in i byn. Det har vi aldrig sett förut. De är snart tillbaka och när vi undrar om något särskilt hänt svarar de nekande. På väg hem ser vi två stora stenar på vardera sidan om vägen som inte var där tidigare. Markerar de något? Vi sparkar undan dem och går hem och äter frukost.