Per-Ulf Nilsson

Per-Ulf Nilsson är journalist och statsvetare med ett långvarigt engagemang för rättvise- och utvecklingsfrågor, ett intresse som har sin grund i olika solidaritetsrörelser. Som journalist har han skildrat liv och samhälle i Latinamerika, Afrika och Asien, inte minst som redaktör på Sida. Per-Ulf har även arbetat med biståndsfrågor på Sida i Stockholm liksom i Zimbabwe, samt som konsult, fram till pensioneringen. Han bor tidvis i Zimbabwe och har gett ut två böcker. Per-Ulf hoppas genom sitt deltagande i följeslagarprogrammet bidra till ökad information om palestiniernas situation under ockupationen samt att på plats bidra till att deras grundläggande rättigheter respekteras.

Reserapporter av Per-Ulf Nilsson

Kartan ljuger inte

Jag har i några reserapporter berättat om den svåra situationen för palestinska bönder och herdefamiljer i Jordandalen. Om förödmjukelsen av att leva under ockupationen. Det har varit utsnitt ur verkligheten. Här kommer en överblick, det man ser och plötsligt inser när man första gången åker uppför dalen.

Bönder kämpar för sin jord

Upprättandet av israeliska bosättningar i Palestina och Israels dragning av muren på ockuperad mark gör att många palestinier skärs av från sina odlingar. Vid begränsade tidpunkter och tillfällen släpps bönderna igenom. I byn Beit Ijza går det månader emellan de dagar då gränsen öppnas. En dag i mars bestämde sig byborna för att protestera.

Hård behandling av fängslade barn

Kusinerna Ahmed, Yeehya och Baha’ sitter sedan sex månader tillbaka i ett militärfängelse. Om tre månader släpps de ut. Deras mödrars ansikten lyser upp när frihetsdagen nämns. Då blir det fest hemma hos familjerna Jaraheed i al-Auja.

Abu Abed bjuder på te

I Jordandalen tillåts palestinier i princip inte leva och verka på 94 procent av området. [1] Men eftersom de bott här i decennier och århundraden har de svårt att se det rättfärdiga i detta. Jag träffade Abu Abed, bonde, och Nimer Daragmeh, fåraherde, och de berättade om maktlöshet och förödmjukelse.

En (inte) helt vanlig dag

Det började som en helt vanlig dag. Kvart över sex körde jag min morgongymnastik på taket, medan solen steg upp i öster över Jordandalen. Inte mig vetandes hände samtidigt något mycket annorlunda bara 30 kilometer norrut.