Sten-Åke Mollmyr

Sten-Åke Mollmyr var ekumenisk följeslagare i Jerusalem våren 2008.

Reserapporter av Sten-Åke Mollmyr

Murar och brobyggen

I detta femte och sista brev från mig som följeslagare vill jag utifrån temat fortsätta att skildra situationen och även berätta om två människor som jag mött under min tid som följeslagare. Förhoppningsvis är slutet i  brevet en smula ljust och hoppfullt. Jag kommer troligen att möta en del av er brevmottagare under sommaren eller hösten för att visa bilder och mer detaljerat berätta om EAPPI-programmet och det uppdrag jag haft som följeslagare, även från de andra platser där andra arbetat och haft sin placering.

Om husförstörelser, rädsla och framtid…

Just nu är det sommarvarmt, temperaturen närmar sig 30 grader, solen skiner och på Olivberget blommar och doftar rosorna, gräset är grönt och andra växter lyser i härliga färger. Det skulle kunna vara en försmak av paradiset och en aning av härligheten och heligheten! Men i detta ”heliga land” framträder också andra verkligheter — inte så vackra och inte så goda i mina ögon och öron. Under de två sista veckorna har jag bevittnat två husdemoleringar i Jerusalem och vid månadsskiftet besökt den israeliska staden Sderot, belägen tre kilometer från Gaza. Om dessa erfarenheter och mina egna känslor och tankar berättar jag i detta brev.

Vad är dröm och vad är verklighet?

”Är det inte farligt att åka dit” frågade eller påstod en dam i Värmland, när jag berättade om mitt kommande uppdrag som ekumenisk följeslagare. ”Vadå”, undrade jag. ”Jo, du kan ju bli påverkad”, blev svaret! Det är precis så det förhåller sig – jag är och blir påverkad av det jag ser, hör och möter här. I det här brevet vill jag belysa frågan om vad som är dröm och verklighet i den komplicerade situation som råder här.

Vad och vem törs bryta våldets spiral?

I mitt andra brev hade jag för några dagar sedan tänkt att skriva lite om en följeslagares vardag med  några utdrag och kommentarer till min dagbok. Men frågan som jag formulerar i rubriken har blivit närgången den senaste veckan, därför byter jag perspektiv och delar några erfarenheter och tankar som jag mött under denna och förra veckan.