Bibelstudium: Hemmet är heligt
Rätten till ett tryggt och säkert hem är en del av Guds rättvisa. Under exilen i Babylon som sträckte sig över flera generationer hämtade Guds folk tröst hos profeten Jesaja, som utlovade dem ett hem. Jesaja talade inte bara om hem som något i det förflutna som gått förlorat, utan också som en framtida verklighet grundad på rättvisa, rättfärdighet och fred. Att ha ett hem är en mänsklig rättighet och något som människor över hela världen håller heligt. När palestinier vädjar om ett hemland och om trygga och säkra hem, är det en återspegling av alla människors rätt till en plats de kan kalla hem. Det här bibelstudiet fokuserar på Guds löften om att alla människor har rätt till en plats som de kan kalla sitt hem.
Bibeltext
Rätten skall bo i öknen, rättfärdighet i trädgården.
Jesaja 32:16-18
Rättfärdighetens verk är fred och välstånd, dess frukt beständig ro och trygghet.
Mitt folk skall få bo i ett fredligt land, i hem där de känner sig trygga och får vila sorglösa.
Reflektion
Vid ingången till flyktinglägret Aida Camp i Betlehem finns en stor öppen port med en skulptur av en enkel husnyckel. Nyckeln har för många palestinier blivit en viktig symbol för kampen för rättvisa och mänskliga rättigheter: rätten att återvända hem.
När staten Israel upprättades 1948 och kriget som senare följde 1967 tvingade bort tusentals palestinier från deras egna hem, tog många med sig sina husnycklar i förhoppningen att de skulle kunna återvända hem när våldsamheterna upphört. I stället blev det så att många palestinier fortfarande lever i exil, många decennier senare. Hus och butiker som de ägde är numera ockuperade av andra, på gator och i byar som fått nya namn och nu är en del av Israel. För dessa palestinska familjer symboliserar nyckeln inte bara det hem som gått förlorat utan också det faktum att det här landet fortfarande är deras hemland. Kanske kan de en dag få uppleva en glädjefylld återkomst hem.
Men löftet om ett tryggt och skyddat hem är fortfarande något avlägset för många palestinier i östra Jerusalem och på Västbanken. I stadsdelar som Sheikh Jarrah och Silwan i östra Jerusalem har tvångsförflyttningar och husrivningar tagit ifrån många palestinska familjer rätten att kalla sina hem för sina egna, och de har till och med fråntagits rätten att stanna kvar i hem som har varit i familjens ägo i generationer. Palestinier på Västbanken tvingas bevittna hur illegala israeliska bosättningar byggs upp långt in i områden som enligt internationell rätt är palestinsk mark. Bosättningarna splittrar upp kartan så att varje föreställning om en framtida palestinsk stat reduceras till en sönderstyckad spillra av vad som en gång utlovades. Övergreppen på hem och mark för palestinier gör också att klyftan ökar mellan palestinier och israeler och äventyrar chansen att Israel och Palestina skall kunna bli ett hem där de två folken och de tre religionerna som kallar landet för heligt, skall kunna leva tillsammans i fred.
Jesajas ord till de landsförvisade i Babylonien ger uttryck för den sorg och det trauma det innebär att med tvång bli bortförd från sitt hem, och längtan att få återvända. Men innan det blir möjligt att uppleva fred och trygghet i det egna hemmet, krävs något annat: rättvisa. Jesaja säger att rättvisa och rättfärdighet måste råda och vara bestående för att lugn och tillit skall bli möjligt. Jesaja är tydlig med att Guds fred och rättvisa inte begränsar sig till en viss grupp av människor. Om rättvisa och fred alls skall kunna existera, så måste detta råda mellan olika folk. Guds löften avser inte bara en historisk version av Israel utan gäller människor i alla tider och av alla nationaliteter. Både kristendomen, judendomen och islam bekänner sig till Jesajas Gud, men vi hör hur forskare och vetenskap upprepar det faktum att den här planeten är vårt enda hem, och den kan bara förbli trygg och säker för alla om vi delar den mellan oss.
Oavsett tidsperiod, historisk eller nutid, så är Palestina långt ifrån det enda land där människor upplever exil, tvångsförflyttning och att berövas sina hem. Kristna bör förstå att Gud genom Jesus är solidarisk med dem som skiljs från sina hem. Jesus sade till och med om sig själv: ”Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud.” (Luk 9:58). Och Nya testamentet fortsätter att upprepa Jesajas löfte att Gud skall upprätta ett tryggt och säkert hem för alla människor – och att detta Guds hem skall stå ”bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem” (Upp 21:3).
Jerusalem är ett andligt hem för judar, kristna och muslimer från hela världen. Men det Heliga Landet är mer än ett mål för pilgrimsfärder. Det är ett konkret hem för palestinier och israeler – en plats för arbete, gudstjänst, fritid, firande, familj, gemenskap – ja alla aspekter av det mänskliga livet. Kampen fortsätter för att uppnå en rättvis och bestående fred där alla har rätt till ett hem. Tillsammans med de palestinier som fortfarande har kvar sina nycklar i ett hopp som de inte gett upp, förenar vi oss i bön och handling för att detta skall bli verklighet.
För samtal eller egen reflektion
- Vad betyder ”hem” för dig?
- Hur kan du i det sammanhang du står i, föra deras talan som saknar ett tryggt och säkert hem?
Bön
Barmhärtige Gud, du är vårt sanna hem, för ”våra hjärtan är oroliga tills de finner vila i dig”. Vi ber för flyktingar, asylsökande och för alla dem som tvingats lämna sina hem eller leva utan hem. Inspirera oss med din rättvisa och rättfärdighet att arbeta för trygga och säkra hem för våra medmänniskor, i Palestina och över hela vår värld. I Jesu namn. Amen.
Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet