Om Följeslagarprogrammet
Genom att vara en internationell närvaro vill Ekumeniska följeslagarprogrammet bidra till att dämpa våldet och främja respekten för folkrätten. Närvaron är ett uttryck för praktisk solidaritet för utsatta grupper – såväl palestinier som israeler.
Följeslagare från hela världen reser till Palestina och Israel för att genom sin ickevåldsliga preventiva närvaro kunna vidga handlingsutrymmet och ge hopp och stöd åt människor att verka för fred och försoning.
Under sin vistelse samlar följeslagarna information för att i sina hemländer sprida kunskap om vad som händer i området, öka engagemanget för fred och stärka folkrätten.
Initiativet till Följeslagarprogrammet kom ursprungligen som en förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem. I ett brev till Kyrkornas Världsråd bad de om en internationell närvaro i området.
Sedan augusti 2002 har ett tiotal kyrkor och organisationer i Sverige gått samman för att driva den svenska delen av programmet. Sveriges kristna råd står som huvudman. Sverige skickar följeslagare till området på tre månaders basis.
I Jerusalem organiseras följeslagarna från olika länder av en lokal koordination. Mer information om projektet finns också på den internationella hemsidan: www.eappi.org.
Vanliga frågor och svar
Här kan du hitta några vanliga frågor om Ekumeniska följeslagarprogrammet och vad det kan innebära att vara följeslagare.
Följeslagaren finns på plats i Israel och Palestina som en oberoende part för att kunna stödja och vidga handlingsutrymmet för israeler och palestinier som arbetar för fred och rättvisa. Följeslagaren är också en observatör och en stor del av arbetet handlar om rapportera och informera om vad följeslagaren upplevt under sin vistelse.
Läs mer om vad det innebär att vara följeslagare och ta även del av följeslagarnas rapporter för en vidare bild av uppdraget.
Vi sänder ut personer som är minst 25 år och högst 70 år. Följeslagaren behöver vara i god form – såväl psykiskt som fysiskt. Vi välkomnar personer att söka att bli följeslagare oavsett var de är födda eller vilken religiös åskådning eller trosbakgrund de har. En följeslagare delar grundläggande gemensamma värderingar i möten med andra människor. Goda nätverk i Sverige är meriterande. Tidigare erfarenheter av Palestina och Israel är inte ett krav.
Läs mer om vad det innebär att vara följeslagare.
Initiativet till Följeslagarprogrammet kom efter en förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem. Kyrkornas världsråd antog utmaningen och med hjälp från lokala kyrkor och organisationer startades i augusti 2002 Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel, EAPPI. I Sverige är det Sveriges kristna råd som är huvudman för organisationen.
Som följeslagare är man i fält i tre månader. Innan dess har följeslagaren deltagit i en utbildning i Sverige. Informationsuppdraget efter hemkomst motsvarar cirka två veckors heltidsarbete, fördelat på minst tio informationstillfällen.
Att åka till ett konfliktområde är alltid riskfyllt även om följeslagarna inte går emellan i konflikter eller fungerar som några mänskliga sköldar. Följeslagarna agerar inte ensamma utan slår följe med organisationer och personer som arbetar för fred och mänskliga rättigheter.
Programmet ger råd och skickar inte följeslagarna till områden som anses alltför riskfyllda. Men i den situation som råder är det givetvis mer riskfyllt att vara i Palestina och Israel än i Sverige. Ingen av de svenska följeslagarna har fått några bestående skador i sina uppdrag som följeslagare.
Följeslagarprogrammet arbetar med metoden internationell medföljning (på engelska också kallat accompaniment), som är internationellt erkänd och används i många konfliktområden. Följeslagares närvaro minskar våldshandlingar och kränkningar av mänskliga rättigheter mot civila. Vi strävar också efter att ge hopp till dem som utsätts för orättvisa och uppmuntra dem som motsätter sig orättvisor att hålla ut.
Följeslagarmetoden bygger på att en tredje part utgör en skyddande närvaro på marken, och finns i utsatta människors närhet – med barn på väg till skola, med bönder och herdar, vid vägspärrar när människor är på väg till arbete eller vid deras hem – för att hjälpa till att minska eller lindra lidande.
Den skyddande närvaron kombineras med strategisk opinionsbildning och påverkan för att öka medvetenheten om frågorna internationellt, i följeslagarnas hemländer. På detta sätta ökar ”kostnaden” för potentiella förövare av våld och av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Målet är att få slut på kränkningar av internationell humanitär rätt och, ytterst, få ett slut på ockupationen.
Den svenska delen av Följeslagarprogrammet finansieras genom Sida samt genom gåvor. Mer information om Följeslagarprogrammets huvudmän och styrgrupp finns här.
Efter rekrytering får de som antagits som följeslagare kallelse till en obligatorisk förberedelseutbildning. Utbildningen hålls under två veckoslut med cirka sex veckors mellanrum, plus en del inläsning och några föreläsningar på distans. Utbildningen fokuserar på rollen och uppdraget som följeslagare och på folkrätt, information, ickevåld och på situationen i området.
Följeslagarna får också utbildning när de kommit till Israel och Palestina. Då får de besöka platser och bland annat möta organisationer som programmet samarbetar med.
De svenska följeslagarna får en ersättning som ska täcka resor, boende samt omkostnader på plats. Utöver det får följeslagarna bidrag till de utgifter de kan ha hemma i Sverige.
Följeslagarna tar inte ställning för någon av parterna. Som utomstående part bör följeslagarna stödja arbetet för en lösning av konflikten. Däremot är följeslagarna inte neutrala gentemot brott mot folkrätten.
Följeslagarna samverkar med organisationer och på platser där närvaron är efterfrågad, behövs och kan bidra till säkerhet, hopp och dämpat våld. Vilken religiös övertygelse människorna har spelar ingen roll. Programmet samarbetar med såväl judiska, kristna, muslimska som ickereligiösa organisationer som verkar för fred med ickevåldsliga medel.
