Vanliga frågor

Här kan du hitta några vanliga frågor om Ekumeniska följeslagarprogrammet och vad det kan innebära att vara följeslagare. Hittar du inte svaret på det du undrar över, ta gärna kontakt med någon av oss på vårt kontor.

1. Vad gör en följeslagare?
2. Vem kan bli
följeslagare?
3. Varför har Kyrkornas världsråd och Sveriges kristna råd följeslagare?
4. Hur länge är man i fält?
5. Är arbetet som följeslagare farligt?
6. Hur finansieras följeslagarprogrammet och vilka organisationer står bakom det?
7. Hur ser utbildningen för följeslagarna ut?
8. Får man betalt som följeslagare?
9. Tar följeslagarprogrammet politisk ställning i Palestina och Israel konflikten?
10. Måste man vara kristen för att bli följeslagare? 

1. Vad gör en följeslagare?

Som oberoende part finns följeslagaren på plats för att stödja och kunna vidga handlingsutrymmet för israeler och palestinier som arbetar för fred och rättvisa. Följeslagaren är också en observatör och en stor del av arbetet handlar om rapportera och informera om vad följeslagaren upplevt under sin vistelse i Israel och Palestina.

Under rubriken ”Vill du bli följeslagare i Palestina och Israel?” finns mer information om vad följeslagaren har för roll. Läs också gärna de reserapporter som följeslagarna skrivit för att få en vidare bild av vad följeslagarens uppgifter kan vara.

2. Vem kan bli följeslagare?

Som följeslagare är du mellan 25 och 70 år vid utresa. Du behöver vara i god psykiskt såväl som fysisk form. Du är välkommen att söka att bli följeslagare oavsett var du är född eller vilken religiös åskådning eller trosbakgrund du har. Du delar Sveriges kristna råds värdegrund. Goda nätverk i Sverige är meriterande. Tidigare erfarenheter av Palestina och Israel är inte ett krav.

3. Varför har Kyrkornas världsråd och Sveriges kristna råd följeslagare?

Initiativet till följeslagarprogrammet kom efter en förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem. Kyrkornas världsråd antog utmaningen och med hjälp från lokala kyrkor och organisationer startade de i augusti 2002 Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel, EAPPI. I Sverige är det Sveriges kristna råd som är huvudman för organisationen. Internationellt varierar det vem som driver det lokala kontoret.

4. Hur länge är man i fält?

Som följeslagare är man i fält i 3 månader, dessförinnan har man två utbildnings tillfällen i Sverige. Det efterarbete som görs motsvarar cirka 2 veckors heltidsarbete.

5. Är arbetet som följeslagare farligt?

Att åka till ett konfliktområde är alltid riskfyllt även om följeslagarna inte går emellan i konflikter eller fungerar som några mänskliga sköldar. De agerar inte ensamma utan slår följe med organisationer och personer som arbetar för fred och mänskliga rättigheter.

Programmet ger råd och skickar inte följeslagarna till områdena som de anser alltför riskfyllda. Men i den situation som råder är det givetvis mer riskfyllt att vara i Palestina och Israel än i Sverige. Ingen av de svenska följeslagarna har fått några bestående skador i sina uppdrag som följeslagare.

6.Hur finansieras följeslagarprogrammet och vilka organisationer står bakom det?

Den svenska delen av följeslagarprogrammet finansieras genom Sida samt genom gåvor. Under rubriken ”Organisation” finns mer information om följeslagarprogrammets huvudmän och styrgrupp.

7. Hur ser utbildningen för följeslagarna ut?

I Sverige får de blivande följeslagarna utbildning under en helg och en vecka. Utbildningen fokuserar på rollen och uppdraget som följeslagare och på folkrätt, information, ickevåld och på situationen i området.

Följeslagarna får också utbildning när de kommit till Israel och Palestina. Under den utbildningen får följeslagarna besöka platser och bland annat möta organisationer som programmet samarbetar med.

8. Får man betalt som följeslagare?

De svenska följeslagarna får en ersättning som ska täcka resor, boende samt deras omkostnader på plats. Utöver det får följeslagarna bidrag till de utgifter de kan ha kvar hemma i Sverige.

9. Tar följeslagarprogrammet politisk ställning i Palestina och Israel konflikten?

Följeslagarna tar inte ställning till någon av parternas fördel. Som utomstående part försöker man stödja arbetet för en lösning av konflikten. Däremot är följeslagarna inte neutrala gentemot brott mot folkrätten.

10. Måste man vara kristen för att bli följeslagare?

Följeslagarprogrammet har en kristen grund. Kyrkornas världsråd driver programmet som bildades som ett svar på en förfrågan om internationell närvaro från kyrkoledarna i Jerusalem år 2002. För rekryteringen till den svenska delen är man välkommen så länge man känner sig bekväm med sammanhanget och kan stå för programmet. På plats är följeslagaren en representant för Kyrkornas världsråd.

Följeslagarprogrammet arbetar inte bara för kristna. Följeslagarna finns i organisationer och på platser där närvaron behövs och kan bidra till säkerhet, hopp och dämpat våld. Vilken religiös övertygelse människorna har spelar ingen roll. Programmet arbetar med såväl judiska, kristna, muslimska eller ickereligiösa organisationer.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page
  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev


    Förnamn:

    Efternamn:

    E-post:

    Dina uppgifter används för att skicka dig nyhetsbrevet. Vi kommer aldrig att dela din information med någon annan och du kan närsomhelst avanmäla dig.