I fredags, den 21 januari, var organisationen Rabbiner för mänskliga rättigheter på plats i den palestinska byn Burin på norra Västbanken. Men de möttes av en mobb av israeliska bosättare som, beväpnade med påkar, stenar och bensindunkar kom springandes nedför kullarna. En videoinspelning visar hur representanterna för Rabbiner för mänskliga rättigheter misshandlas och hur deras bil sätts i lågor. Minst fyra av dem fick tas till sjukhus för sina skador.
Israelerna från Rabbiner för mänskliga rättigheter tog denna dag en stor risk i att komma på besök hos de palestinska invånarna. Denna risk kom från deras egna landsmän, bosättare med tron om att även de israeler som inte accepterar deras ideologi av överhöghet behandlas på samma sätt som de palestinska grannarna nedanför kullen: med våld och eld.
Rabbiner för mänskliga rättigheter var på plats för att sida vid sida med palestinska markägare plantera olivträd på platser där hela olivlundar tidigare bränts ner av bosättarna. Detta gjordes i och med den judiska högtiden Tu Bishvat, ”trädens nyår.”
Återkommande förstörelse av olivträd i Burin
2015 var jag, som deltagare i Ekumeniska följeslagarprogrammet, själv i byn Burin och bevittnade en mobb av bosättare som satte eld på otaliga olivträd. Även då såg jag besökare som hjälpt till vid olivskörden, en som av bosättare slagits blodig. Jag kommer aldrig glömma de lågorna, som raserar både människors livsvärv och den anknytning till historien som dessa träd innebär. Sedan dess har detta skett många gånger. Det är en rutin som praktiseras av bosättarna, i regel med straffrihet och utan hinder från ansvariga myndigheter.
I organisationen Rabbiner för mänskliga rättigheter finns en radikal tanke om varje människas värde och vikten av medkänsla med ”den andre.” När rabbin Arik Ascherman, den tidigare ledaren för organisationen, har berättat om en attack han själv blivit utsatt för understryker han hur han i stunden hoppades att den knivbeväpnade bosättaren skulle inse att han gjorde fel och sedermera känna ånger. Han vägrade se den unga, radikaliserade mannen som något annat än en människa, trots dennes handlingar.
Men bosättarvåldet fortgår med en allt ökande intensitet. Pandemin har lett till en förvärrad situation, då färre internationella ögon funnits på plats och bosättare varit mer bundna till närområdet på grund av restriktioner. Enligt FNs siffror var 2021 ett särskilt våldsamt år utifrån antalet bosättarattacker mot palestinier.
Viktigt att situationen uppmärksammas
Faktumet att det upprepade och alltmer intensiva bosättarvåldet fortgår med lite eller ingen uppmärksamhet, inklusive från kristen medierapporterings håll, måste tolkas som nedslående för organisationer som Rabbiner för mänskliga rättigheter som utifrån sin judiska tro arbetar för att överbrygga de skiljelinjer som finns bland människor i Palestina och Israel. För mig är det ett självklart ansvar att en israelvän är en vän till de rabbiner och aktivister som med risk för sin egen säkerhet arbetar för allas värdighet.
Att israeliska bosättare med urskillningslöst våld vill sprida skräck och förödelse är inte bara ett hot mot palestiniers liv och säkerhet, utan även ett hot mot demokratin i Israel eftersom det även urskillningslöst drabbar andra israelers handlingsutrymme.
Rabbiner för mänskliga rättigheter förtjänar allas vårt stöd. Att vara israelvän är att höja rösten för att dessa extrema bosättargrupper stoppas.
I sitt fördömande av denna attack skriver Kyrkornas världsråd: ”medlemskyrkor runtom i världen ansluter till bönen att fred ska komma och den dag kommer då denna typ av våld är i det förflutna.” Till den dagen kommer bör vi stötta Rabbiner för mänskliga rättigheter och deras outtröttliga arbete mot just detta mål.
Erik Svanberg, koordinator.
Läs:
Uttalande från Kyrkornas världsråd: Följ länken här.
Uttalande från Rabbis for Human Rights: Följ länken här.
Bilden är från Burin, 2015, då olivträd satts på brand av bosättare.