Att plocka oliver i en ockuperad stad

I skuggan av amerikanska valet och coronapandemin fortsätter den israeliska ockupationen av Västbanken. Detta märks inte minst under den pågående olivskörden, som utan internationella observatörer i år innebär ökad oro för trakasserier och vandalisering. I hjärtat av Hebron, där militär, extremistiska bosättare och palestinsk civilbefolkning ska samsas på en väldigt liten yta, blir det extra tydligt.

Till skillnad från tidigare intervjuer inför reserapporter så sitter jag ikväll på en ö utanför Göteborg framför en dator istället för i ett palestinskt vardagsrum. På andra sidan zoom-länken finns Wejdan Ziadeh från Hebron, och vi kopplar ihop svensk västkust med en innergård på Västbanken för en timma. Vi ska prata om olivskörden, en erfarenhet som i år både är väldigt annorlunda och samtidigt likadan som tidigare år.

Wejdan bor i H2-området i Hebron [1], den del av centrala Hebron där de israeliska bosättningarna inom staden ligger. Det som en gång var gamla stan i hjärtat av Hebron är idag fullt av stängda affärer, militärer och hårt bevakade israeliska bosättningar – olagliga enligt internationell humanitär rätt [2]. Rörelsefriheten i H2 är kraftigt begränsad för palestinier som behöver passera mer permanenta och tillfälliga militära vägspärrar på väg till skola och arbete [3]. De israeler som bor i bosättningarna i centrala Hebron är generellt mer antagonistiska i sin hållning, attacker från bosättare är vanligt förekommande och det resulterar ytterst sällan i några juridiska konsekvenser [4].

Wejdan plockar oliver i en olivlund nära sitt hem, bredvid den israeliska bosättningen Tel Rumeida. Olivlunden består av cirka 20 träd. Egentligen ska oliverna plockas efter höstregnen, vilket kan variera lite från år till år. Men i H2 i Hebron och andra av Israel kontrollerade delar av Västbanken är det den israeliska militärens administration [5], som ansvarar för regler som gäller palestinier, som bestämmer när oliverna ska plockas.

Wejdans vuxna söner bor och arbetar utanför H2-området och kan inte hjälpa till med skörden. Palestinska grannar och vänner är oroliga över att olivlunden ligger så pass nära en israelisk bosättning. Vanligtvis har Wejdan hjälp av internationella observatörer som är där vid olivskörden, ett stöd både vad gäller att plocka oliverna, och skyddande närvaro från trakasserier från bosättare och militär. I år är hon orolig över att skörda oliver utan den internationella närvaron, orolig att hon inte kommer hinna klart på den korta tiden hon har fått tillstånd att plocka, och orolig att något ska hända. Förra året kom bosättare och stal hennes plockade oliver när hon stod på stegen, och vid ett annat tillfälle skickade de hundar på henne. Detta är två av totalt 314 attacker mot palestinier från israeliska bosättare under 2019 [6]. Hittills 2020 har FN rapporterat 33 incidenter där palestinier blivit attackerade eller fått sin egendom förstörd under olivskörden. Attackerna har resulterat i 25 skadade personer och 1000 förstörda olivträd [7].

För Wejdan har skörden i år än så länge varit lugn. Annars har det varit ett pressat år i Hebron, en av de städer på Västbanken som drabbats hårdast av Covid-19. Izzat Karaki från organisationen Youth Against Settlements (Unga mot bosättningar) är också med på intervjun och beskriver senaste året som väldigt prövande.
– Vi har alltid problem, med eller utan Corona, men i år har det varit en dubbel kamp, säger Izzat.

Youth Against Settlements stöttar palestinierna i H2, bland annat under olivskörden, så även i år. Men då palestinier som bor utanför H2 har begränsat tillträde så är gruppen inte så stor.
– Vanligtvis får vi stöd av israeliska fredsaktivister, men de har inte kunnat komma i år,  förklarar Izzat.

Olivskörden är viktig för familjerna i H2, liksom för människor över hela Västbanken. Olivkvisten har länge varit en symbol för fred, och årets olivskörd visar vikten av internationell solidaritet för att uppnå en rättvis sådan.