Att se och höra andra sidan: även israeler är människor

Mitt emot mig sitter israeliska Noa. Hennes utstrålning och värme är slående. Vi pratar om hennes dryga fem år i den israeliska försvarsmakten och om vad den tiden betyder för henne. Vi pratar om det militariserade israeliska samhället och om på vilket sätt Israel-Palestinakonflikten varje dag sätter sina spår hos den israeliska civilbefolkningen. Jag känner mig tacksam över att kunna berätta Noas historia. En historia lika viktig som en palestinskas.

Noa*, 29, och jag möts på ett café vid Tel Avivs universitet. En timme österut ligger Jerusalem. Addera knappa halvtimmen till det och du är i Betlehem. Så nära men samtidigt så långt bort. Tel Aviv är en helt annan värld.

Noa börjar med att berätta om sin tid i landets försvarsmakt. Hon tillhörde Unit 8200, vilken är en erkänd enhet inom den israeliska försvarsmaktens signalunderättelsetjänst (1). Hon drar paralleller till NSA, USA:s nationella säkerhetsenhet (2). Sveriges motsvarighet till Unit 8200 vore FRA (3).
– Unit 8200 är den största inom hela den israeliska försvarsmakten, berättar Noa. Förut var den väldigt hemlig men nu vet hela världen vad det är, fortsätter hon. Jag kan inte berätta mycket om exakt vad jag gjorde i enheten, men kortfattat så handlade det mestadels om övervakning, dekryptering och liknande.

När jag frågar Noa hur det kommer sig att hon blev placerad i Unit 8200 så börjar hon med att berätta hur landets militära rekrytering går till rent generellt.
– Alla israeliska ungdomar mottar när de är sjutton år gamla sin första militära order (Tzav Richon på hebreiska). Tzav Richon är en sorts rekryteringsdag där du dels gör flertalet tester, både tekniska och medicinska, dels har en personlig intervju. Det är resultaten av de testerna som avgör din framtid inom militären. Du blir sedan rekryterad till en viss enhet där du börjar direkt efter gymnasiet.

Utöver Noas utmärkta resultat på testerna så poängterar hon att enheten värderar språkkunskaper högt. Hon berättar att hon är född i Israel men att båda hennes föräldrar gjorde aliyah till Israel från USA när de var i 20-årsåldern (4). Detta förklarar hennes utmärkta engelska, något som Unit 8200 inte var sena att snappa upp. Noa berättar att de inom enheten lär ut både arabiska och farsi.

Efter Unit 8200:s omkring fyra månader långa utbildning blev Noa placerad på en bas i södra Israel, vilket gjorde att hon inte hade möjlighet att åka hem så ofta. Efter hennes obligatoriska två år i försvarsmakten beslutade hon sig för att påbörja en officersutbildning inom samma enhet. När jag frågar Noa vad hon känner när hon tänker tillbaka på sin tid inom landets försvarsmakt berättar hon att Unit 8200 är sedd som den bästa i landet.
– Alla som är, eller har varit, en del av Unit 8200, oavsett position, har högt anseende och blir överallt mötta med stor respekt, berättar hon. Det var exempelvis väldigt lätt för mig att få jobb efter min tid i militären. Jag trivdes otroligt bra i enheten, vilket var en stor anledning till att jag blev kvar i totalt dryga fem år.

Noa berättar att flickor som är gifta innan de fyller arton inte behöver göra militärtjänsten. Detsamma gäller för personer med vissa typer av mentala och fysiska funktionshinder, samt i vissa fall för pacifister.
– Att inte göra militärtjänsten innebär dock att man blir sedd som en outsider för resten av livet, betonar Noa.

Vi fortsätter sedan prata om det israeliska militariserade samhället.
– Samhället jag lever i är absolut militariserat, säger Noa. Viktigt är dock att ha i åtanke att det är bättre nu än det var förr. På 70-talet var det som värst.

Noa fortsätter att tala om de för- och nackdelar som hon anser att det militariserade samhället för med sig. Hon berättar att samhället dessvärre är väldigt våldsorienterat och på många sätt har en svart-och-vittmentalitet, framförallt hos de yngre. Noa är noggrann med att understryka att denna inställning sedan tenderar att försvinna med åldern. Vidare berättar hon att det är tack vare det militariserade samhället som Israel ligger i markant framkant när det kommer till start up-företag och high tech.
– Någonting annat fint som just militären för med sig är att den för människor samman. På hebreiska har vi ett uttryck för detta, kibbutz galuyot, vilket betyder ungefär ’samling av exiler’, förklarar hon (5).

Nu börjar vi prata om konflikten och det sätt på vilken den även påverkar den israeliska civilbefolkningen. Noa berättar att graden av påverkan som konflikten har beror på var i Israel man bor. Konflikten och den tillhörande ockupationen märks mest i det perifera.
– Min syster med barn bor väldigt nära Gaza. De måste alltid vara redo att reagera på missillarm. I skyddsrummet i deras hus står det alltid sängar färdigbäddade i det fall larmen går mitt i natten. Själv känner jag ingen som har blivit fysiskt skadad till följd av konflikten, men alla är vi mentalt skadade på olika sätt.

Noa berättar att hon bor i landets centrum, i vad som brukar refereras till som ”bubblan”.
– Här i Tel Aviv märker vi inte av konflikten mycket alls, men jag hör till dem som verkligen inte alls förnekar vad som händer på Västbanken och i Gaza. Sedan visas det såklart varje dag på nyheterna något relaterat till konflikten, så till den grad att jag faktiskt har börjat sluta titta.

Jag avslutar med att fråga vad Noa känner inför ockupationen, konflikten och Palestina i stort.
– När jag var yngre var jag alltid noga med att understryka att Palestina är ett territorium i Israel som styrs av palestinska myndigheten. Nu anser jag att palestinierna är värda att lämnas i fred, att ha ett eget land. Jag har inte svaret på hur detta skulle gå till men det är vad mitt hjärta säger, min personliga åsikt, avslutar Noa.

När jag promenerar mot bussen tänker jag på allt som Noa berättat och dras även till minne vad israeliska Sharon (6) sa när vi var i Haifa för ett par veckor sedan.
– Om din motivation att hata Israel är större än fred så är du fel ute. Om du tillbringar större delen av tiden med att protestera mot Israel utan att se komplexiteten i konflikten så är du fel ute. Glöm inte att vi också bara är människor.

*Noa heter egentligen någonting annat.