Åter hemma blir det tydligt hur de tre månaderna i Betlehem som ekumenisk följeslagare gett nya prioriteringar. I sociala medier och tidningar fortsätter mitt följeslagande av personer, grupper och platser. Särskilt bär jag med mig alla möten med barn och unga.

 width=
I samspråk med enkla fraser på arabiska och engelska går vi med barnen längs skolvägen. Foto: EAPPI Conni

Under tiden i Betlehem fanns vi flera dagar i veckan vid skolor med militär närvaro. Vi pratade med lärare och elever och slog följe med barnen längs deras skolväg.
I början av vårt uppdrag träffade vi skoldirektören i Betlehem, Bassam Tahboub. Han uttryckte tacksamhet för vår närvaro och sa:
– De uppför sig bättre, när ni är där.

Det han tänkte på var de unga soldaterna som, tungt beväpnade, står och bevakar små barn, lite större barn och ibland jämnåriga.

Ofta har vi funnits utanför skolorna i al-Minya och Tuqu. Vårt uppdrag är ”protective presence”, skyddande/lugnande närvaro. Tuqu skola består egentligen av tre skolor med elever i olika åldrar mellan sju och sjutton år. Skolorna ligger utmed vägen till israeliska bosättningar. Vägen är livligt trafikerad med mycket tung trafik, bussar och lastbilar. Lärare står varje morgon och eftermiddag och hjälper eleverna över vägen. Markeringarna för övergångställe är sedan länge utslitna och det har inte gått att få dem förnyade. Ansökan till den israeliska administrationen om förbättring har inte beviljats.
Varje gång vi varit vid skolorna har det funnits militär närvaro, jeepar och soldater i varierande antal och på olika ställen.

Mot slutet av höstterminen var det provperiod i skolorna. Varje morgon var det skrivning i något ämne och sedan gick eleverna hem. Lärarna fanns kvar och rättade proven. Resultaten fördes in i en databas, som föräldrarna har tillgång till. De föräldrar som saknar tillgång till internet kunde komma till skolan och få informationen.
En av klasserna hade test i historia och jag får en av frågorna översatt.
– Vad innebär Internationell humanitär rätt?

Jag klarade frågan, det är detta vi är här för att övervaka.
När vi kom ut genom grinden från skolan såg vi soldaterna på barnens skolväg. Barnen drar sig till varandra och går dröjande förbi de fullbeväpnade unga soldaterna. Alldeles nyss samtalade vi om alla barns rätt till en trygg skolgång.

 width=
Barn på väg till och från skolan i Tuqu måste dagligen passera soldater. Foto EAPPI Birgit

Den sjuttonde december är det också provdag. Vi finns utanför skolan och jag ringer mitt barnbarn som fyller sjutton år. Han sitter i skolbussen på väg till skolan och ska ha prov i kemi. Han har sovit gott och känner sig väl förberedd.
En stund senare kommer Rami ut från klassrummet på Tuqu skola. Han går sista året och är sjutton år. Han berättar att det varit en nattlig räd i hans hem. Hans familj består av sex personer, den yngsta tio år. Klockan två på natten bankade det på dörren och ett antal soldater kommer in i huset. Begär ID-handlingar och söker överallt. Hans äldre bror, som är 19 år, har fått order att infinna sig hos militären i Gush Etzion idag klockan nio. Rami är mycket blek. Han har haft prov i teknik och säger att det nog gick bra. Vi får reda på att ett trettiotal soldater kom till byn på natten och gjorde räder i ett tiotal hus.

Nyårsafton var terminens sista dag för skolorna i Betlehemsområdet. När vi kommer till parkeringen utanför Tuqu skola möter vi upprörda lärare. På skolans parkering står en militärjeep och soldater på post utanför jeepen har riktat sina vapen mot elever som går förbi.

Vi går den vanliga skolvägen upp till Tuqu högstadie/gymnasieskola för pojkar. Där träffar vi Omar, som är kurator och en person vi ofta talat med. Idag berättar han att det varit nattlig räd i byn igen. Vid tretiden på morgonen kommer militär och bryter sig in i hus, väcker upp familjen och söker igenom huset. En elev i skolans sista klass har anhållits. Han är sjutton år. Föräldrarna vet inte vart han förts. Omar kontaktar fadern som är på sitt arbete i Jerusalem. Han vet inte var sonen finns.
Jag tänker på mötet vi haft med Military Court Watch. Hur de anhållna förses med ögonbindel och får ligga på golvet i militärfordonet, eftersom alla platser är upptagna av soldaterna. Vid förhören är det inte ovanligt att den anhållne erkänner, för att göra processen kortare. Ofta framförs hot. Det är vanligt att man hotar med att föräldrars arbetstillstånd kommer att dras in. (1), (2), (3)

De nattliga räderna sätter sina spår. Socialarbetaren Omar har en grupp elever på skolan som träffas varje vecka. En elev har fortfarande sömnsvårigheter efter en nattlig räd i hans hem för tre år sedan. Han vaknar upp och minns ögonblicket då ett vapen riktas mot honom och han ser en soldat.

Den militära närvaron vid skolorna i Tuqu förklarar IDF/israeliska militären med att man skyddar trafikanterna från vad man ser som platsens säkerhetsrisk – skolbarnen.

 width=
På nyårsafton, terminens sista dag, fanns som så ofta militärer alldeles utanför skolans grindar. Foto: EAPPI Matias

Fler rapporter