1967 hävdar Israel att de annekterar östra Jerusalem. Det internationella samfundet håller inte med. [1] Hur ter sig en palestiniers liv i detta område? Den frågan tillsammans med flera andra hade jag inte svaret på för två månader sedan. Nu vet jag mer än jag hade önskat var nödvändigt.
Vad får mig att tillbringa en hel natt utanför Arief Totanges familjs hus?
En fredagseftermiddag möter jag och min kollega palestiniern Arief. Han är synbart upprörd och orolig när han hävdar att den israeliska militären ska demolera hans hus vid Kidrondalen i östra Jerusalem.
Eftersom två familjer i samma område nyligen fått sina hus demolerade mitt i natten, förstår vi att Arief menar allvar. Följande natt tillbringar vi framför en öppen eld utanför Ariefs hus. Denna gång kom ingen militär.
Arief är övertygad om att det var för att vi, tillsammans med flera internationella organisationer, visade solidariskt stöd. Han propsade på att tacka oss genom att bjuda på mat och te natten igenom.
Arief har fått ett nytt datum för demoleringen. I skrivande stund är det en vecka kvar.
Hur sköts de palestinska områdena?
När Israel hävdade östra Jerusalem annekterat 1967 inleddes en omfattande stadsplanering och byggandet av nya områden ämnade för endast israeler påbörjades. [2] Dessa bosättningar, olagliga enligt internationell rätt [3], konstruerades inte sällan på mark tagen från palestinska landägare. [4] Fram till i dag har östra Jerusalems palestinska områden, till skillnad från de israeliska, kraftigt släpat efter i underhåll och levnadsstandard och 75% av invånarna i dessa lever under fattigdomsgränsen. [5]
Vad betyder det att få en demoleringsorder?
Ariefs hus är byggt utan tillstånd. Det kan tyckas självklart att ett sådant krävs. Men i östra Jerusalem är inte allt självklart. Samtliga organisationer [6] jag har diskuterat frågan med, menar att processen att ansöka om tillstånd är mycket invecklad och kostsam.
Samtidigt som israeliska områden har en hög budget för nybygge så utfärdar den israeliska regeringen starka restriktioner för att bygga i de palestinska områdena. [7] För att kunna bo kvar i Jerusalem trots att familjen växer återstår därför att bygga ändå, utan tillstånd.
Om en vräknings- eller demoleringsorder från israelisk militär i värsta fall dyker upp, är den komplicerad och skriven på hebreiska, ett språk många palestinier inte talar. Första gången jag träffade Arief framstod han som mycket förvirrad och det var svårt att förstå vad som gällde angående hans hus. Det tyckte han också, men nu har han fått hjälp av en advokat.
Vad betyder det att behöva flytta från Jerusalem?
För Arief och hans familj betyder det att de måste lämna den stad de vuxit upp i. Men det betyder mer därtill. Enbart de palestinier som bor i Jerusalem har permanent uppehållstillstånd i staden och bor du på Västbanken gäller helt andra regler. Bland annat kan du inte komma in i Jerusalem utan tillstånd. [8] Det blir därför extra viktigt att kunna hålla kvar vid sitt hem i staden. Kan du inte bevisa att Jerusalem är platsen där du bor och arbetar, eller om du befinner dig utanför staden i mer än sju år, kan du bli av med ditt uppehållstillstånd. [9]
Några frågor har nu fått sitt svar. Arief och hans familj utgör bara tolv personer, men jag har träffat långt fler under min korta tid här. Enligt FN saknar 90 000 personer i östra Jerusalem tillstånd att bygga, och därmed är risken för tvångsförflyttning hög. [10] Nog kan jag förstå Ariefs känsla av hopplöshet när han utbrister:
– De vill inte ha kvar oss här.
Bilder
1. Arief Totangeh berättar för oss följeslagare om sin demoleringsorder, samtidigt som vi blir bjudna på te. Foto: Ninna Oom
2. Ariefs hus ligger precis vid Kidrondalen och här syns hur hans familj har flyttat ut sina ägodelar för att rädda dem undan den stundande husdemoleringen. Foto: Ninna Oom
