När jag träffar palestinier i Hebron uttrycker de sig ofta negativt om israeler. För dem är en israel en bosättare eller en soldat. Så är det inte – det finns positiva israeliska krafter som arbetar för en rättvis fred. För mig är det förvånande att en av dessa krafter, i form av organisationen Other Voice, finns i staden Sderot som utsätts för upprepade raketbeskjutningar från Gazaremsan. Vi möter upp Eric Yellin som representerar organisationen för att åka till en utkiksplats mot Gazaremsan.
Eric Yellin från Other Voice berättar om den humanitära situationen i Gazaremsan (i bakgrunden) och hotet mot närliggande israeliska städer och byar. Foto: D. BålmanEric Yellin berättar att Other Voice bildades några månader innan det första kriget i Gaza 2008 och har sitt kontor i den närliggande israeliska staden Sderot. [1] För att visa att Gazas befolkning är människor som har rätt till mänskliga rättigheter och ett drägligt liv anordnar organisationens medlemmar bland annat demonstrationer, tar emot grupper som vår med följeslagare och har kontakt med palestinier i Gaza, fortsätter Eric.
Där vi står är vi bara någon kilometer från gränsen och vi kan se i stort sett hela Gazaremsan. För mig känns det ändå så långt bort. Eric Yellin förklarar vad vi ser framför oss. Med en yta på 365 kvadratkilometer och en befolkning på två miljoner är Gazaremsan ett av världens mest tätbefolkade områden. [2] Eric pekar ut hur en mur och ett stängsel omgärdar Gazaremsan, samt en buffertzon där ingen får bo eller röra sig. Han förklarar hur hela Gazaremsan i stort sett är stängd och att enbart vissa förnödenheter får föras in och att lite får kommer ut.
– Gazaremsan är som ett öppet fängelse, säger Eric.
FN:s generalsekreterare har understrukit hur blockaden av Gaza strider mot internationell humanitär rätt eftersom den riktar sig mot hela befolkningen och straffar den för gärningar som den inte har begått. [3]
Enligt en rapport från Regeringskansliet är den humanitära situationen i Gaza svår. [4] Antalet timmar med tillgång till elektricitet varierar stort men har minskat och var nyligen i snitt fyra timmar per dygn. Bristen på elektricitet påverkar basala tjänster, speciellt hälsovård, vatten och sanitet och försvårar ytterligare för Gazas redan ansträngda ekonomi. [5] 1,45 miljoner palestinier i Gaza riskerar att smittas av sjukdomar på grund av orent vatten. Därtill har befolkningen bara vatten under tre-fem timmar per dygn. 108 miljoner liter obehandlat avfall släpps varje dag ut i Medelhavet. [6] Eric förklarar att även israeler har börjat uppmärksamma problemen i Gaza på grund av avfallet som börjar påverka den israeliska befolkningen.
Från utkiksplatsen pekar Eric ut var Hamas och andra väpnade grupper har baser och har avfyrat raketer mot Israel. Han nämner även att tunnlar har grävts in i Israel för attacker mot israeliska soldater och civilbefolkningen. Raketbeskjutningen har varit intensiv, särskilt mot befolkningen i Sderot. Eric berättar att läget var svårt under åren 2001-2014. Då kunde 40-50 raketer avfyras från Gaza dagligen. 2004-2014 fick 26 civila israeler sätta livet till på grund av beskjutning från Gaza i Israel. [7]
– Det är sammantaget inte många dödsoffer men det ger effekten att invånarna tänker att det kan ske när som helst, säger han.
Varje hus i staden har ett skyddsrum och ett larm tjuter för att varna för attackerna. Israel har också utvecklat ett försvarssystem som stoppar raketer. Förvånande nog uttrycker invånarna inte mer polariserade åsikter än invånare i andra städer, berättar Eric. Många israeler som Eric möter anklagar organisationen för att ställa sig på motståndarens sida. Andra berättar att de minns hur det var när gränsen till Gaza var öppen före den första intifadan (1987-1993) då det fanns ett kommersiellt och socialt utbyte mellan Gaza och Sderot.
Eric tror att dialog mellan israeler och palestinier är den rätta vägen för att finna en lösning på konflikten men han ser samtidigt svårigheterna.
– Jag är inte optimistisk men jag förlorar inte hoppet.
Efter att vi lämnat utkiksplatsen åker vi till Sderot där läget är lugnt. Det är svårt att tänka sig att staden kontinuerligt utsatts och utsätts för raketbeskjutningar. Foto: D. Bålman
