Snart är skolan slut för detta läsår— inte bara i Sverige -  över nästan hela världen närmar sig skolavslutning för barn och ungdomar. Palestina är inget undantag.  Sista veckan i maj är läsåret över för denna gång och normalt är alla barn glada och förväntansfulla inför sitt lov. Men detta år är kusinerna Khadeeja och Hind mest rädda och nervösa.

Flickorna går i fjärde klass i Susiya byskola som ligger längst ner i söder på Västbanken i det område som kallas Södra Hebrons högland. Området gränsar till Israel som försöker annektera det bördiga och vackra landskapet stegvis genom att förklara det som ”Military Zone” [ref]www.economist.com/news/middle-east-and-africa/21577111-jewish-settlements-expand-palestinians-are-being-driven-away-squeeze-them[/ref].

Bosättare har flyttat in och tagit över alltmer mark.  De drar sig inte för brutala överfall mot palestinierna för att kunna expandera sin kontroll ännu mer [ref]The Economist, printed edition May 4, 2013 (p.36-37).[/ref].

Khadeeja och Hind var två av offren för bosättarnas våld vårterminen 2013.  Deras grannar, det vill säga bosättarna 800 meter bort, överraskade dem när de minst anade det. Kvällen då de blev överfallna i sitt hem kommer inte att stå i betyget men den har troligen etsat sig fast i minnet för resten av livet i de båda 11-åriga flickorna.

Skolan och läxorna har hjälpt till att hålla tankarna borta, men under sommaren kan de inte undvika att se sina ovänliga grannar där borta på andra sidan olivlunden. Deras rädsla och ångest för att gå ut och leka är dock inte det värsta —  nattens mardrömmar är ännu värre.

Precis som i alla andra delar av Palestina är Israels ockupation en faktor som måste beräknas in i vardagslivet i Södra Hebrons högland.  Den påverkar ens möjlighet att resa, att träffa vänner, var man kan handla sin mat och även det mest basala — hur man får vatten och värme till sitt hem. Ockupationen påverkar också tillgången till utbildning på alla nivåer, inklusive tillgången till undervisning i låg- och mellanstadie.

Susiya ligger ca 20 km från gränsen till Israel.  Vi träffar Mohamed Jaber, rektor för Susiya byskola, som har 37 elever i klass 1 till 5. Mohamed berättar:

– Under 20 år var det inte möjligt att bedriva skola i Susiya, och även de yngsta barnen var tvingade att resa ca 15 km till närliggande staden Yatta.  På grund av militärens vägspärrar var detta ibland något som kunde ta en timme eller två.  Många barn stannade därför hemma och av en hel generation som är födda på 80- och 90-talet är över 30% analfabeter — kanske till och med 50% hos flickorna.

Kusinerna Khadeeja och Hind var överlyckliga när den nya skolan i Susiya invigdes 2010.  De var 8 år och kunde från och med den dagen slippa resa till Yatta varje tidig morgon som de hade gjort i första klass.  Nu kunde de promenera till skolan.

Allt gick bra i andra och tredje klass — för Khadeeja var det spännande att lära, att utveckla en dröm om att själv en dag bli lärare. Men drömmen tog en brutal vändning vårterminen 2013.

Khadeeja och Hind blev två av många offer för bosättarnas våld.  Flickorna, tillsammans med resten av sina familjer, blev brutalt anfallna med basebollträn en vanlig kväll i februari.

Mohamed översätter flickornas historia – deras pappor, som är bröder, försökte försvara sig och sina familjer men övermakten och överraskningen var för svår. De maskerade männen — ca 7-8 av dem — slog till snabbt och försvann direkt därifrån i skydd av mörkret.

På Västbanken och i Palestina finns idag cirka 500 000 bosättare, varav 150000 i Jerusalem-området [ref]OCHA Information Management December 2012[/ref].  Samtidigt bor det cirka 2.6 miljoner palestinier på Västbanken. Enligt internationell rätt är det illegalt att ockuperande makt flyttar över sin civilbefolkning till ockuperat område. Israel under nuvarande regim ignorerar alla protester, oavsett om de kommer från palestinier, EU, FN eller USA.  Det välrenommerade magasinet ”The Economist” tog upp den senaste utvecklingen nyligen [ref]The Economist, printed edition May 4, 2013 (p.36-37).[/ref].

Det är oundvikligt att fråga var det ska sluta. Att två 11-åriga skolflickor blir en del av denna tragedi är oförsvarligt. Som ockupationsmakt i Palestina har Israel ansvar för allas säkerhet.  Att Khadeeja och Hint blev brutalt misshandlade av bosättare är på staten Israels ansvar.

Livet går vidare i Susiya och sommarlovet är snart här. Mohamed berättar att ”Läkare utan gränser” bistår med psykoterapi till flickorna och förhoppningsvis läker såren med tiden.

Om såren mellan Israel och Palestina någonsin ska läka under vår livstid måste fred och frihet komma mycket snart.  En tvåstatslösning som ger Israel säkerhet och Palestina ett eget land måste vara President Obamas mål innan hans period är över. Om han har glömt detta är det vår sak att påminna honom om varför han fick Nobels fredspris…

Yatta, maj 2013
Joakim Jehlbo

Fler rapporter