Sexualbrott förekommer i Palestina precis som i resten av världen. Men vad finns det för möjlighet till upprättelse när man lever under ockupation?
Efter att ha tagit en taxi till fel adress två gånger lyckas vi äntligen hitta rätt kontor. Byggnaden är anonym. Det saknas skylt. Men den vänliga receptionisten bekräftar att vi har hittat rätt. Det är Sawas kontor vi kommit till.
Sawa betyder ungefär ”tillsammans” på arabiska och är en kvinno- och barnrättsorganisation vars främsta syfte är att bekämpa alla former av våld mot kvinnor och barn och att främja jämställdhet. Jalal Khader, ansvarig för Sawa i Ramallah, tar emot oss på sitt kontor. På några sekunder trollas kaffe och kakor fram. När Jalal får höra att jag är svensk strålar han. Nyligen var han i Stockholm för att bland annat träffa Bris och andra svenska organisationer som Sawa samarbetar med.
Jag vill veta precis allt om situationen för kvinnor i Palestina. Och jag avfyrar otåligt mina frågor huller om buller. Men Jalal har stort tålamod och väljer en ände att börja i.
Han berättar att Sawa har en jourtelefon dit man kan ringa för att få stöd i svåra situationer. Varje månad tar de emot cirka 25 000 samtal, varav 60 procent kommer från Gazaremsan. När Gaza kommer på tal får Jalal sorg i blick.
– Det är katastrof för kvinnor i Gaza.
Jalal berättar att Gaza är som ett fängelse. Boende får inte lämna platsen när de själva vill utan det krävs ett tillstånd från israeliska myndigheter. Ett tillstånd som är i praktiken omöjligt att erhålla. Om man är i behov av vård kan man ibland få tillstånd att resa ut, men som Jalal förklarar finns det ett problem. Anhöriga får inte alltid tillstånd att följa med den vårdsökande ut från Gaza. Det här har lett till en situation där sköra grupper, såsom små barn, förväntas resa från Gaza genom Israel till sjukhus på Västbanken helt på egen hand. Vi konstaterar alla att det är orimligt. Jalal berättar att de håller på att sätta upp ett nätverk med volontärer som ska möta barnen på andra sidan gränsen och följa med dem till sjukhuset.
Och om det är något som jag imponeras av är det Sawas förmåga att hitta vägar runt hinder.
Under Covidåren, med inspiration från Sverige, satte Sawa upp en e-doktortjänst och för att nå ut med information använder de sig av Tiktok. Om vi ska nå unga människor behöver vi finnas där dom befinner sig, konstaterar Jalal.
Vi vandrar vidare bland frågorna. Jag vill veta mer om sexualbrott.
Jalal förklarar att ockupationen har lett till att kvinnor och barn i Palestina är i princip rättslösa. Palestina är indelat i tre områden, i område A styr palestinska myndigheten medan i område C, som utgör 60 procent av Västbanken, har Israel full kontroll och palestinska myndigheten saknar befogenheter. Problemet är att Israel inte har något intresse av att skydda eller att klara upp brott mot kvinnor, förklarar Jalal. Kvinnor som blir utsatta för våld har därför i praktiken ingen möjlighet att polisanmäla för israeliska myndigheter kommer ändå inte göra något. Och att anmäla till palestinska myndigheter går inte heller, eftersom de saknar befogenheter i område C. Det är en omöjlig situation. Utöver det här saknar Palestina adekvat lagstiftning för att skydda kvinnor mot våld i hemmet.
Det står klart att kvinnors rättigheter behöver stärkas. Och för att det ska ske behöver vi börja prata om det och stötta organisationer och ideella krafter som jobbar för förändring.
