Tunneln utanför Nablus på det av Israel ockuperade Västbanken är ett exempel på vad Israel kallar ”The Fabric of Life” eller ”Livsväven”. Det är ett system av vägar och tunnlar som byggs för att göra det möjligt för palestinier att köra mellan olika orter utan att behöva använda de snabba och moderna vägar som förbinder israeliska bosättningen med varandra och med orter i Israel.
De vägarna, bosättningarnas vägnät, får bara användas av israeler och försvårar för palestinierna att färdas eftersom de tvingar palestinierna till ofta långa omvägar. Enligt UN-OCHA (United Nations — Office for the Coordination of Humanitarian Affairs, 2008-11-13) är 42 tunnlar färdigbyggda eller under konstruktion medan ytterligare 18 planeras. De flesta finns runt Jerusalem, där många av de traditionella förbindelserna mellan palestinska byar och städer har skurits av på grund av barriären/muren samt på grund av bosättningarna och deras vägnät. Där det finns få bosättningar, som på norra Västbanken, är det traditionella vägnätet mindre fragmentiserat och palestinierna kan färdas mer obehindrat (se kartan nedan). Enligt UN-OCHA är fragmentiseringen av vägnätet en grundläggande anledning till den ekonomiska tillbakagången på Västbanken (”The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlements and other Infrastructure in the West Bank”, July 2007).
Och framtidsutsikterna är allt annat än ljusa för palestinierna. Antalet bosättare fortsätter att öka i snabb takt. Enligt UN-OCHAs rapport från juli 2007 ökar antalet med 5,5 procent, vilket motsvarar en och en halv buss med nya bosättare varje dag. 2007 var antalet bosättare på Västbanken ca 450 000 och med en ökning på 5,5 procent kommer antalet att fördubblas till ca 900 000 om mindre än tolv år.
