Vart vi än åker och oavsett vem vi pratar med står vattenfrågan högt på agendan här på södra Västbanken. Vi pratar med människor om förutsättningar för att leva, bruka sin mark och försörja sig och det är alltid med en oro i rösten som människor vittnar om bristen på vatten.

Efter två månader i staden Yatta i South Hebron Hills har vi tvingats bli väl medvetna om vattenfrågan, både vad gäller tillgången till vatten och kostnaden för det vatten vi använder. Mot bakgrund av bristen på vatten behöver även vi vara mycket sparsamma vad gäller hushållets förbrukning av vatten. Detta innebär bland annat att vi återanvänder vatten i så hög utsträckning som möjligt.

När vi anländer till byn Khirbet Schuweika för att besöka Usama Eteld och hans familj möts vi av en prunkande liten dal framför familjens hus. Det vackra landskapet ser ut som på film, och jag har svårt att ta blicken ifrån de ståtliga olivträden. När vi närmar oss huset där familjen bor ser jag även citronträden och träden med grapefrukterna på. Jag hoppar ur bilen och går fram till träden och noterar att växtligheten generellt på gården skiljer sig från de andra byarna vi besökt under min tid på södra Västbanken. Usama uppmärksammar min entusiasm och plockar snabbt ner en grapefrukt från ett av träden, skalar den och serverar mig den direkt ur handen. Jag frågar honom hur det kan vara så grönt överallt och samtidigt berätta för honom att jag ser liknande växter på hans gård som jag sett på andra platser, men att de både är större och grönare här i Khirbet Schuweika.
– Hemligheten är vatten, säger Usama.

Usama serverar färsk grapefrukt. Foto: Karin

Enligt Usama har han än så länge tillräcklig tillgång till vatten för att kunna odla och skörda utan problem. Usama bor i område B och kan fortfarande använda vatten utan att begränsas av reglerna som gäller många av de andra byarna vi regelbundet besöker i område C1https://foljeslagarprogrammet.se/om-foljeslagarprogrammet/ordlista/ . För Usama är detta direkt avgörande för hans inkomst och möjligheten att kunna försörja sig och sin stora familj. Usama har rätt att köpa vatten från kommunen och får göra det, men det är inte en självklarhet om du bor i område C. I område C är kommunen inte skyldig att leverera vatten till människorna som bor där. Vidare berättar Usama att förra årets genomsnittliga regnmängd nästan halverades jämfört med året innan.
– Nederbörden har minskat drastiskt och detta medför en stor påverkan på skörden och betet till djuren och på sikt kan detta få förödande konsekvenser, säger Usama.  

Usama och trädgårdens vattenkran. Foto: Karin

Sedan 1967 är det beslutat att allt vatten som finns att tillgå tillhör den israeliska staten 2The Occupation of Water – Amnesty International . Det gäller även det som kommer ner som nederbörd och palestinier på Västbanken får köpa vatten från Israel oavsett vilket område de bor i. Osama köper från kommunen som tillhandahåller vatten till familjen, men det är fortfarande Israel som har makten över vattnet. Det finns också en rädsla över att vattnet inte ska räcka när de israeliska bosättningarna breder ut sig på Västbanken. Intill Usamas familj finns det två etablerade bosättningar och flera utposter3 https://foljeslagarprogrammet.se/om-foljeslagarprogrammet/ordlista/.
– Nu när klimatförändringarna medför torka i högre utsträckning blir det ännu svårare för människorna på Västbanken att klara sig, säger Usama.

Usama pekar på en bosättning. Foto: Karin

Vattenfrågan här på södra Västbanken väcker många och starka känslor och det är ingen hemlighet att bristen på vatten utgör en direkt fara både för människor och djur. Hur ska människorna överleva utan tillräcklig tillgång till vatten? Vem ska ta ansvar för konsekvenserna och vem ska bestämma vem som ska få tillgång till vatten och inte? Jag har fortfarande svårt att förlika mig med tanken att människorna här inte ens har makten att själva bestämma över det regnvatten som hamnar på deras eget tak.

Fler rapporter