Vi träffar ofta israeliska organisationer i vårt arbete på Västbanken. Det är organisationer som mycket praktiskt arbetar för att ockupationen ska hävas och för en hållbar och rättvis fred mellan Israel och Palestina. Det har varit viktiga möten för att få en balans i det vi dagligen ser av kränkningar av palestiniers mänskliga rättigheter från Israels sida.
Organisationerna arbetar tyvärr i stark motvind och utrymmet för deras arbete krymper sedan ett par år. Politiker från israeliska partier till höger på den politiska skalan försöker stoppa oppositionen mot den nuvarande regeringens politik på Västbanken, i östra Jerusalem och i Gaza, bland annat genom lagförslag som syftar till att begränsa yttrandefriheten och möjligheten att organisera sig. [1]
B’Tselem är en organisation som vi möter ute i byarna, inte rent fysiskt, men väl deras videokameror. [2] Under flera dagar har vi följt Nael Khaled Moussa Abu Arham, en fåraherde från byn Qawawis som alltid har sin videokamera från B’Tselem redo, och vi har fått se hans inspelningar av bosättare som på olika sätt trakasserat honom. De har bland annat bussat hundar på honom och fåren eller hotat honom med vapen. Filmerna är bra bevis på vad som pågår, men den israeliska polisen som verkar här bryr sig inte om dem. När polisen tillkallas efter en incident är det i stället oftast Nael som arresteras, senast i mitten av september i år.
En organisation som vi ofta arbetar ihop med är Ta’ayush. Ta’ayush, som betyder “leva tillsammans” på arabiska, bildades år 2000 för att skapa ett verkligt partnerskap mellan palestinier och israeler. Målet för deras verksamhet är att palestinier och israeler tillsammans skapar en framtid med jämlikhet, rättvisa och fred genom konkreta, dagliga ickevåldsaktioner. [3] Varje lördag närvarar vi följeslagare vid landaktioner där också Ta’ayush närvarar. En landaktion är en manifestation som äger rum när palestiniers rätt till sin mark hotas, exempelvis när en israelisk bosättning eller utpost försöker expandera genom att plantera träd eller sätta upp en bod eller ett tält på palestiniernas mark, ofta med beskydd av israeliska militären.
Lördagen den 27 september kom vi tidigt på morgonen till byn Mantiqat Shi’b al Butum för att närvara vid en landaktion för att försvara mark som tillhör bland andra familjen al-Jabreen. Vi mötte aktivister från Ta’ayush och familjen al-Jabreen. Ett femtontal soldater mötte oss och påstod att området var ”skyddad militär säkerhetszon” och att vi inte fick gå här. Ta’ayush kan argumentera för sin sak, och efter en kort diskussion med militären fick vi fortsätta ner till området, följda av soldaterna. Här fanns ytterligare soldater och militärfordon. Cirka 100 meter från området ligger utposten Mitze Yair, den utpost som försöker expandera. Denna aktion har pågått varje lördag under minst ett års tid, så oftast är det lugnt. Bosättarna vet att soldaterna gör jobbet, att se till att palestinier inte brukar området. Men om någon försöker gå in på markområdet som bevakas av soldaterna blir den personen bortmotad direkt.
En mycket viktig organisation här i South Hebron Hills är Rabbis for Human Rights, Rabbiner för mänskliga rättigheter. Det är en organisation som bildades 1988 och som uttryckligen arbetar för mänskliga rättigheter i Israel och på de ockuperade områdena. [4] Vi träffade en representant för dem i Jerusalem och jag blev oerhört imponerad av deras organisation och deras arbete. Som jag berättat tidigare ligger de flesta byar vi besöker i South Hebron Hills i område C, där israeliska militären styr helt både i civila frågor och gällande säkerhet. 98% av alla ansökningar om tillstånd att bygga hus eller andra byggnader för djur eller strukturer för vatten eller elektricitet från palestinier avslås.[5] Vid de besök vi gjort i byarna här i området har vi fått veta att många av palestiniernas nuvarande hus eller strukturer dessutom är belagda med rivningsbeslut och att rivningar ofta sker här. Detta är ett led i att ta över mark för bosättningar. Rivningsbesluten kan överklagas och hamnar småningom i Israels högsta domstol. Rabbis for Human Rights företräder byarna i många av dessa mål. Exempelvis i ett mål om rivningsbeslut på alla hus i byn Susiya och ett om de åtta hotade byarna i Firing Zone 918, Masafer Yatta, där människor lever under hot att få sina hus rivna och tvångsförflyttas. [6]
En organisation som är viktig för att sprida kunskap om vad som händer på Västbanken är Breaking the Silence.[7] Organisationen består av före detta soldater. En del har tjänstgjort i den israeliska militären sedan början av den andra intifadan [8] och har tagit som sin uppgift att berätta om hur den israeliska militären agerar på Västbanken och hur det påverkar vardagen på de ockuperade områdena.
Shay Davidovich, en av soldaterna i organisationen berättade för oss i följeslagarprogrammet, att militärens dagorder är att se till att militärens närvaro märks på Västbanken. Han berättar att det sker genom att söka igenom palestiniers hus på nätterna, knacka på en dörr och kräva att se id-handlingar, kasta ljudbomber på taket på ett hus, arrestera människor som övningsuppgift eller upprätta flygande vägspärrar var och när som helst, kort sagt visa palestinierna att militären kan göra precis vad de vill. Han berättade också om sitt första uppdrag på Västbanken, i South Hebron Hills. Det var att jaga en liten palestinsk pojke som kommit för nära en bosättning. Då började han fundera på betydelsen av ordet ”säkerhet” som används av israeliska militären för att motivera det mesta de gör här.
Varje söndag morgon klockan 04.00 är vi vid Meitar gränskontroll för att övervaka att det inte sker några kränkningar från den israeliska militärens sida av de som går igenom. Där möter vi kvinnor från Machsom Watch. Machsom Watch är en organisation av israeliska kvinnor som är fredsaktivister och som kommer från alla samhällssektorer. De har tagit ställning mot den israeliska ockupationen av Västbanken och Gaza. De stöder palestiniernas rätt att röra sig fritt i sitt land och motsätter sig muren och de vägspärrar som allvarligt begränsar den palestinska vardagen. Sedan 2001 observerar de och rapporterar från alla vägspärrar, separationsstängsel och jordbruksgrindar på Västbanken. [9]
Detta är ett bara ett axplock av israeliska organisationer som arbetar för en rättvis fred, eftersom utrymmet är begränsat i denna rapport. Men gå gärna in på hemsidorna för Women in Black [10]och Alternative Information Center [11]. Det finns också enskilda palestinska och israeliska individer som vill leva i frihet från förtryck och ockupation och som visar det mycket konkret genom att leva tillsammans. Ett känt exempel är byn Wahat al-Salam – Neve Shalom, som betyder ”Oas för fred” på arabiska och hebreiska. [12].
Grundaren av byn, Dominikanerbroder Bruno Hussar uttrycker hoppfullt: ”Vi hade i åtanke en liten by som består av invånare från olika samhällen i landet. Judar, kristna och muslimer skulle leva där i fred”.[13]
Bilder
1. Fåraherden Nael Khaled Moussa Abu Arhamdokumenterar ett möte med en bosättare som för ett samtal med Hannes Zukali, en följeslagare i South Hebron hills. Fotograf: Nanette-Mari Forsstroen
2. Shay Davidowich, representant för organisationen Breaking the Silence är på rundvandring i Hebron och berättar om den israeliska militärens verksamhet där. Fotograf: Erahvilla Magas-Cabillas
