Vi är på väg hem för frukost efter att ha följt barn till skolan. Telefonen ringer och en kontakt meddelar att militär tillsammans med en traktorgrävare och en bulldozer är på väg söderut mot Masafer Yatta, mot vårt område. Det kan bara betyda en sak – här ska det rivas.

Vår uppgift som ekumenisk följeslagare är att dokumentera och rapportera kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, så det var bara för oss att följa efter.

Militärer och bulldozer på väg
Militärens rivningskolonn på väg. Foto: Kenneth

Mobilerna går varma mellan lokala, israeliska och internationella människorättsgrupper i området och snart ligger vi i rad efter rivningskolonnen. Vi befarar att det kan vara flera rivningar på gång denna dag, med tanke på alla rivningsorder som nyligen har annonserats och på att armén nu tycks öka trycket mot befolkningen på den ockuperade Västbanken.

Kolonnen stannar i en by söder om staden Yatta. Byn ligger i vad som benämns område C. Israel utövar här full kontroll och har sedan fler år tillbaka förbjudit allt byggande. Men byborna lever vidare och behöver nya utrymmen, så de hade därför i stället rest tält. Två tält användes som bostäder och andra som förråd. Inom 30 minuter var sex tält rivna och konfiskerade.

Bybor tittade på när soldaterna rev och vi kunde se oron i deras ögon och på deras kroppsspråk. Den rädsla som arméns blotta närvaro väcker känns nästan större än själva brotten som begås. Det är en rädsla många palestinier lever med varje minut och dag, eftersom det kan vara dem själva som drabbas nästa gång. Jag tänker att det är som att leva under ett konstant krig.

Flicka tittar på när soldater river
Bybor tittar förskräckt på. Foto: Christiane

Militär och maskiner drog sedan vidare till en bosättning intill, kanske för att ta en frukostrast. Vi och nationella, israeliska och internationella aktivistgrupper väntade på en parkeringsficka i närheten för att se vad som skulle ske härnäst, övervakade av en grupp soldater.

Rivningsturnén fortsatte och vi följde efter. Denna gång var målet ett mindre bostadshus, ett hus som var under uppbyggnad under en tältduk för att undvika uppmärksamhet. Men armén hade redan varit där, fotograferat och levererat en rivningsorder. Nu tre dagar senare var det dags för bulldozern att jobba.

Bulldozer river hus
Bulldozern river snabbt huset. Foto: Kenneth
Ruinerna efter rivningen
Vad som finns kvar. Foto: Kenneth

Det går inte som en besökare utifrån att på djupet förstå hur detta upplevs och hur det påverkar människor. Att ständigt förnedras, att uppleva att situationen bara blir värre och värre, att försöka inge kraft och hopp till sina barn och barnbarn, att upprätthålla någon form av stolthet och att orka när ens egna politiska ledare och hela världssamfundet sviker så totalt. Det var något som de vi pratade med uttryckte.

Oavsett vad som revs denna dag är upprördheten, ilskan, sorgen och känslan av att vara övergiven den samma varje gång jag som följeslagare träffar människor som drabbas. Därför vilar denna rapport mer på bilder än på ord.

Sorgsen gammal man protesterar
Och inget kan de göra. Foto: Kenneth

Turnén gick vidare till Khallet Athaba, en för fredsaktivister välkänd by inne i Masafer Yatta, ett område som Israel har definierat som ett militärt övningsområde och därför vill utrymma.1Läs om bakgrunden till Israels beslut om tvångsförflyttning och varför detta är brott mot folkrätten här: Fact sheet: Masafer Yatta communities at risk of forcible transfer | June 2022 | United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs – occupied Palestinian territory (ochaopt.org) Där revs ett tält som byn använde som samlingslokal.

Ung pojke protesterar
Alla deltar i protesterna. Foto: Kenneth

Det blev eftermiddag och vi gick några kilometer till närmaste by med en önskan om att det skulle vara över nu. Men så var det inte. Bulldozern och soldaterna rullade in i byn At Tuwani och vi fortsatte att följa efter.

EU-finansierat hönshus rivs
Ett inte helt tomt hönshus rivs. Foto: Kenneth

Nu var målet ett hönshus som nyligen byggts med EU-stöd. Det är ett faktum som inte utgör något som helst hinder för Israel eftersom skolor, lokaler och många hus i det område som Israel vill utrymma bara kan byggas med stöd utifrån.

Kvinna protesterar utan resultat
Soldater motar protesterna. Foto: Kenneth
Ruiner genomsöks och soldater lämnar platsen
Dagens arbete slutfört för militären, allt arbete återstår för byggnadernas ägare. Foto: Kenneth

Hönsen som var kvar i hönshuset överlevde inte, och det blev sen eftermiddag innan de israeliska soldaterna och maskinerna till slut lämnade området.

Vid dagens slut lämnade de efter sig sju rivna och konfiskerade tält, två rivna byggnader, ilska, oro och rädsla.

När kommer israeliska militärens nästa rivningsturné?

Fler rapporter