Salwa är en flicka som bor i byn Al Khader utanför Betlehem. Jag sitter med hennes mamma och resten av familjen i deras lilla vardagsrum. Salwa ler och hennes mörkbruna ögon skiner av livsglädje och förhoppningar. Hennes pappa ser allvarlig ut när han kramar om sin dotter.

Salwa var 16 år när den israeliska militären kom för att hämta henne. Natten den 6 juni 2008 sparkade israeliska soldater in dörren till familjen Salahs hus. ”Militären kommer ofta hit och arresterar folk” berättar Salwa. De israeliska soldaterna skrek hennes namn och Salwa svarade: ”Det är jag”. Hon rycktes ur sin säng och kastades in i en israelisk militärjeep. Hennes leende försvinner men ögonen lyser fortfarande med en glödande intensitet. ”Det var mig de skulle ta. Jag fick inte ens sätta på mig min slöja”.

Salwa fick inte prata med sin familj på två veckor. När det blev dags för förhandling träffade familjen en advokat. Salwas mamma Seham tänkte att nu skulle hon äntligen få veta vad hennes dotter anklagades för. Istället frågade advokaten om Seham kunde berätta varför Salwa fängslats. Den israeliska armén vägrade berätta vad Salwa var anklagad för, det var hemlig information baserad på hemliga bevis. Förhandlingen var över på några minuter. Den israeliska domstolen beslutade att Salwa skulle fängslas i 6 månader. Varken Salwa eller familjen fick veta varför.

Tiden i fängelset var svår och Salwa vill inte prata om allt som hände där inne. Hon berättar om den oätliga maten och den lilla cellen hon tvingades dela med flera andra vuxna kvinnor. ”Jag saknade min familj mycket. Ibland var jag arg på dem för att de inte hjälpte mig, men idag vet jag att de inte kunde göra något”. Salwa vet fortfarande inte varför hon fick tillbringa sex månader av sin barndom i ett israeliskt fängelse. Hon har lärt sig mycket om livet säger hon och jag tänker på min egen lillasyster hemma i Sverige. Jag tänker på vad det skulle innebära för vår familj om hon fängslades utan att kunna kontakta oss eller få reda på varför. Tanken är vidrig.

Militärorder 1591 ger israeliska militärbefälhavare möjligheten att fängsla barn över 12 år under förutsättning att säkerhetsläget kräver en sådan åtgärd. Bevisen och anklagelserna är ofta hemliga vilket innebär att de fängslade inte får en rättvis rättegång där deras fall prövas. Idag är över 560 palestinier administrativt frihetsberövade och sju av dessa var barn då de fängslades. Sedan september år 2000 har över 6000 palestinska barn fängslats av den israeliska armén.[1] Enligt internationell humanitär rätt får administrativa frihetsberövanden endast ske när det föreligger ett omedelbart och verkligt säkerhetshot.[2] Men Israel har aldrig definierat innebörden av statlig säkerhet i detta sammanhang och kritiseras upprepade gånger av FN och internationella organisationer för sina brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt genom administrativa frihetsberövanden.[3]  När jag ber om att få ta ett foto på Salwa vill hon först springa till sitt rum för att göra sig i ordning. Hon kommer tillbaka sminkad och när jag tagit bilden ber hon att få se den. Hon tittar på bilden och säger leende: ”Jag ser ut som ett barn, men jag är inte längre ett barn”.

[1] Defence for Children International www.dci pal.org/english/display.cfm?DocId=1155&CategoryId=1 och www.dcipal.org/english/camp/freedomnow/display.cfm?DocId=803 &CategoryId=16 [2] Se kommentaren till 1949:års Genévekonventionen, fjärde protokollet, artikel 78, www.icrc.org/ihl.nsf/7c4d08d9b287a42141256739003e636b/6756482d86146898c125641e004aa3c5 [3] Se exempelvis rapporten om Barns rättigheter från FN:s råd för mänskliga rättigheter: http://www.unhchr.ch/tbs/doc.nsf/(Symbol)/ CRC.C.15.Add.195.En?Opendocument och Defence for Children International: se länkarna ovan.

Fler rapporter