Palestina har länge påverkats av brain drain, eller kompetensflykt, som det kallas. Hur påverkar det ett samhälle som försöker utvecklas i ett allt svårare politiskt och ekonomiskt läge? Usama Nicola arbetar för organisationen Wi’am, i Betlehem. Han pratar om fenomenet kompetensflykt, och hur det drabbar Palestina.
Begreppet kompetensflykt betyder att personer med teknisk eller akademiska färdigheter utvandrar från mindre ekonomiskt utvecklade länder till länder med bättre yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar [1]. I Palestina har detta fenomen blivit allt vanligare. Redan 2006 ville Palestinska myndigheter få ett stop på kompetensflykten. Under 2006 beviljades 10 000 ansökningar under bara 4 månader för Palestinier att arbeta i andra länder. Ansökningarna gällde främst högutbildade eller personer med möjlighet att investera ekonomiskt i det nya landet, vilket innebär en stor förlust för Palestina [2].
Arbetslösheten bland unga personer i Palestina som har en universitetsexamen är hög, hela 55 %. Det är svårare att hitta arbete ju högre examen du har, framförallt för kvinnor [3]. Många emigrerar på grund av den höga arbetslösheten och för att få en bättre ekonomi [4]. Även om det är vanligt att kompetensflykten sker till länder så som USA och Jordanien är det också många som väljer att arbeta i Israel. Många uttrycker att de sitter i ett dilemma mellan att välja att åka utomlands för att arbeta, eller stanna hemma och arbeta i Israel [5].
Usama fokuserar på Israels roll i att rekrytera högutbildade och kunniga personer från Palestina och menar att det utarmar det Palestinska samhället från att utvecklas i den riktning som behövs.
– Israel tar kontakt med högutbildade och talangfulla människor och erbjuder dem arbetstillstånd och hög lön. Detta händer många läkare, arkitekter och andra välutbildade. Israel försöker även få Palestinska affärsmän att göra affärer med Israeler.
Usama kallar Palestinska arbetare i Israel för billig arbetskraft.
– Du få betydligt högre lön i Israel. Men det är fortfarande billigare för Israel att anställa palestinier än att betala israeler eller internationell arbetskraft. Inställningen till att arbeta för Israel och för israeliska bosättare har ändrats. Om någon arbetade för bosättare förr i tiden vågade man inte säga det. Idag har vi inte några andra alternativ än att arbeta i israeliska bosättningar eller i Israel. De ekonomiska behoven styr mer. Vår ekonomi bygger på lån och kan kollapsa när som helst. Det går inte att ha en stabil ekonomi under ockupation.
Usama berättar vidare att det är ett stort problem att arbetslösheten för nyexaminerade personer är så hög. Han menar att ockupationen gör det svårt att skapa jobb och ha en god ekonomi. På frågan vad Palestina behöver göra för att behålla högutbildade personer i landet pekar han bland annat på att Palestinierna behöver lösa deras interna politiska meningsskiljaktigheter och hitta kreativa vägar för att skapa meningsfulla jobb. Men framförallt menar han att det är ockupationen som hindrar deras möjligheter för tillväxt. När talangfulla personer lämnar Palestina får det därför flera konsekvenser.
– Många av dem som lämnar är förebilder. De kan utbilda andra och de är samhällets framtid. Ockupationen vill ha frivillig tyst migration. Därför är det inte bra för det Palestinska samhället att se dem lämna.
Usama tror att kompetensflykten påverkar Palestinas framtid och möjlighet till förändring negativt.
– De unga, kunniga, välutbildade och rika lämnar Palestina. De kompetenta personerna som lämnar är de vi behöver för att göra samhället bättre. Vi kan inte låta ockupationen fortsätta att växa, vi får motarbeta den med ickevåld.