Mr Hanoun sitter i en stol på en trottoar i skuggan av ett olivträd och blickar mot sitt hem på andra sidan gatan. Denna rapport handlar om familjen Hanoun, som vräktes från sitt hem den 2 augusti 2009.
– Vi bor här på trottoaren tills vi får flytta hem igen. Nu har vi himlen som tak och marken som säng, säger Mr Hanoun och börjar berätta om vad som hänt honom och hans familj.
För två veckor sedan rapporterade såväl nationell som internationell media om att de två palestinska familjerna Hanoun och Al Ghawi vräkts från sina hem, för att ge plats åt israeliska bosättare. Vräkningen av de palestinska familjerna är resultatet av en utdragen rättsprocess mellan familjerna och den israeliska bosättarrörelsen. När den högsta instansen slutligen gav den israeliska bosättarrörelsen rätten till husen gjordes 53 personer, varav 20 barn, hemlösa i stadsdelen Sheikh Jarrah i östra Jerusalem.
– Vi vill inte ha något, inget tält och inga säckar mjöl eller socker, säger Mr Hanoun och syftar på erbjudanden som han fått från FN:s organ för palestinska flyktingar, UNWRA. Det handlar inte om humanitär nödhjälp. Vi vill ha tillbaka vårt hus där vi bott sedan år 1956, säger Mr Hanoun.
Familjen Hanoun är en av de 28 flyktingfamiljer som bosatte sig i östra Jerusalem år 1956 i enligt med den överenskommelse som träffades mellan UNWRA och den jordanska regeringen[1]. Familjen Hanoun har alltså redan en gång tidigare tvingats lämna sitt hem, som då låg i västra Jerusalem. Jag har just anlänt till Jerusalem och försöker förstå orsaken till vräkningarna av de två familjerna.
Jerusalem har varit en delad stad sedan 1948. I den västra delen av staden bor israeler och i den östra delen bor det palestinier. Detta är i bara i princip sant, för till de östra delarna flyttar allt fler israeliska bosättare. I det här fallet lade den israeliska bosättarrörelsen fram bevis för att området tillhört israeler före år 1948. Meningarna går isär om varför israeliska bosättare väljer att flytta till stadsdelen Sheikh Jarrah som ligger i den östra delen av staden. Men en blick på kartan avslöjar att Sheikh Jarrah har ett strategiskt viktigt läge precis norr om Gamla stan.
Enligt internationell rätt är det olagligt för den ockuperande staten att flytta sin civilbefolkning till ett ockuperat område. Ur israeliskt perspektiv är östra Jerusalem annekterat, detta strider dock mot strider mot internationell rätt och har inte erkänts av FN och dess medlemsstater.
– Ok, säger Mr. Hanoun. Om domstolen ger dem rätt att flytta in i vårt hem eftersom de har bott här före 1948, så har vi lika stor rätt att återvända till vårt gamla hem i västra Jerusalem, där vi kan bevisa att vi bodde före 1948, eller hur?
Hans argumentation verkar logisk och rimlig. Problemet är att israelisk lag inte gäller för palestinier. Palestinier får inte flytta till västra Jerusalem.
– Vårt sista hopp står till att politikerna river upp beslutet. Bara då får vi en chans att återvända till vårt hem. Därför är det så viktigt att ni internationella berättar om vår historia och låter hela världen veta vad som händer oss i Sheikh Jarrah, avslutar Mr Hanoun.
