Tiden som ekumenisk följeslagare närmar sig sitt slut för oss i ”grupp 88”. Det börjar bli dags att packa ihop och säga adjö till alla fantastiska människor vi träffat här i Palestina och Israel. Eller kanske tack och på återseende, ja, så får det bli. Vi behöver varandra i den här världen såväl i medgång som i motgång och kamp – inte bara här i Palestina, utan minst lika mycket då vi befinner oss på hundratals mils avstånd från varandra. Och vem vet – kanske ses vi en vacker dag igen – ”Inshallah”.

Faten Nastas Mitwasi och Kristina

Många av dem jag träffat här gör ett fantastiskt arbete av motstånd mot förtryck, fast på olika sätt och på olika arenor. Faten Nastas Mitwasi, som är konstnär, författare och verksam vid Dar al-Kalimauniversitetet i Betlehem, är en av dessa.

Vi får möjlighet att träffas en dag över en kopp kaffe i Betlehem, och samtala om hur konsten och kulturen kan öppna upp mot förändring både i små och i vidare perspektiv.
– Hur började din väg på konstens bana, Faten? frågar jag.

– Min far Fawsi Nastas var skulptör och har bland annat skapat några av pelarna på taket av Gravkyrkan i Jerusalem. Genom honom väcktes mitt intresse för konsten.

– Som helt ung var jag i London en månad som konststuderande innan jag senare sökte och kom in på Bezalel Art Academy i Jerusalem (en israelisk konstakademi). Problemet var bara, att i samband med Osloavtalet -93/-94, så blev uppdelningarna mellan israeler och palestinier mer strikta och tydliga och det skapades så kallade checkpoints på vissa ställen vid gränsen mellan Israel och Palestina1 Genom dessa checkpoints, vägspärrar, kan palestinierna endast passera om de blivit beviljade tillstånd, vilket ofta inte sker, säger Faten.

Efter många turer kunde Faten, som kommer från en palestinsk familj, avsluta sin konstutbildning, men livet förändrades mycket under tiden. Bland annat byggdes den sju meter höga muren runt Västbanken som kom att omringa Fatens barndomshem på tre av fyra sidor, och som också gör livet så svårt för många människor på olika sätt i Palestina.
– Livet förändrades inte så mycket för israelerna mer än att de blev ännu mer isolerade, förklarar Faten. Före Osloavtalet2För mer info om Osloprocessen se Palestina (globalis.se) kom de ofta till Rakels grav 3Rakels grav är en plats där man tror att den bibliska matriarken Rakel blev begravd, och där hon tillägnas vördnad av såväl judar, kristna som muslimer. Graven är belägen i norra Betlehem, nära vägspärren ”Rachel’s Tomb Checkpoint”., men efter att detta avtal kommit till stånd har människor blivit mer slutna och inåtvända mot den egna gruppen.

– Men det är här som konsten kan betyda så mycket, säger Faten. Den kan vara ett kraftfullt redskap för kommunikation! Konsten öppnar också upp för frågor som till exempel: Vilka är vi? Vad vill vi göra i den situation vi befinner oss i? Det kan handla om existentiella frågor men också om samhällsfrågor som har att göra med politiska system och politiskt förtryck.

”Förbarma dig, Gud” installation av Faten Nastas Mitwasi

Genom sin kontakt med den lutherske prästen Mitri Raheb kunde Faten få arbete inom kyrkan, där hon bland annat sysslat med konstworkshops för ungdomar. Hon har också haft utställningar både i Palestina och i Israel, samt i andra delar av världen. Förra året var Faten en av utställarna vid en kulturfestival i Uppsala som anordnades av flera olika organisationer med engagemang för Palestina och är också aktuell med en utställning i Danmark; ”Vision”. För närvarande är Faten verksam vid Dar al-Kalimauniversitetet i Betlehem, men har just fått ett stipendium i Kanada som kommer att innebära studier där under tre års tid.

Men det är ju inte bara de som kan livnära sig inom konstens värld som kan vara med och förändra genom skapande. År 2010 erbjöd organisationen ”Kvinnor i Svenska kyrkan” utbildningsstipendier för konststuderande Ruba Qumseya och Rula Salsa’ vid en folkhögskola utanför Malmö i Sverige. Där fick de bland annat möjlighet att arbeta med keramik, och Rula försörjer sig nu som keramiker i ”Piccirillo Handicraft center” i Beit Sahour utanför Betlehem.

När vi pratar om vad tiden vid skolan i Sverige betytt svarar Ruba:
– Efter tiden i Sverige förstod jag vad jag ville göra med mitt liv. Jag kände att konsten kan tillföra mycket i samhället och i livet. Jag ville arbeta för att göra konsten synlig.
Efter hemkomsten har hon bland annat arbetat med konst som uttrycksmedel i skolans värld.

Muren i Betlehem, graffiti av Banksy

Några andra konstnärer som förknippas med den palestinska kampen för frihet från ockupationen är Sliman Mansour, som betraktas som Palestinas Picasso och är mycket väl ansedd och nu på senare tid även Banksy. Konstnärerna Leyla Hamdiyeh och Ahed Izhiman är verksamma i Jerusalem.

Ahed, som tillsammans med Leyla, också fanns med i Uppsala förra året i samband med den palestinska kulturfestivalen där, har öppnat ett galleri i de kristna kvarteren i Gamla stan i Jerusalem där flera olika konstnärer ställer ut. Där finns bland annat ett verk av honom som är ett självporträtt av honom själv, sittande vid muren som Israel byggt runt Västbanken. Han säger att han ville gestalta den likgiltighet han känner inför den israeliska muren – den betyder ingenting i längden. I den vanliga vardagen gör muren stor skillnad för palestinierna, som oftast nekas inträde till den andra sidan, men på ett annat plan inte alls.
– Muren är inte vacker, säger Izhiman. Den är tillverkad i grå betong, till skillnad från alla gamla fantastiska murar i Jerusalem från romartiden.

Och i längden, tänker jag, då jag står och betraktar Ahed Izhimans självporträtt med skiljemuren som bakgrund, kan murar som är till för att separera inte bestå.
En dag ska den falla – Inshallah!

 

  • 1
    Genom dessa checkpoints, vägspärrar, kan palestinierna endast passera om de blivit beviljade tillstånd, vilket ofta inte sker
  • 2
    För mer info om Osloprocessen se Palestina (globalis.se)
  • 3
    Rakels grav är en plats där man tror att den bibliska matriarken Rakel blev begravd, och där hon tillägnas vördnad av såväl judar, kristna som muslimer. Graven är belägen i norra Betlehem, nära vägspärren ”Rachel’s Tomb Checkpoint”.

Fler rapporter