Jerusalem innesluter och genomlever 365 dagar om året komplexitet, problematik och spänning som utgår från den pågående politiska situationen sedan decennier. Påskveckan innebär en febrig höjning av temperaturen men också av vår insikt. Storpolitiken drabbar oss alla i de smala gränderna under en vecka i den här magiska staden. Jerusalem lämnar få oberörda – på flera plan!
Vad handlar heliga veckan om i Jerusalem? – Inte bara om religionernas heliga platser utan lika mycket om att praktisera artikel 18 i FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna:
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar
frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra,
offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
Palmsöndag: Många kristna palestinier fick tillstånd att besöka Jerusalem men när det var dags att ta sig in i staden la det israeliska datasystemet av. Den kända palestinska politikern Hanan Ashrawi sa till Expressen 2013, att bara 30 – 40 % fick tillstånd att komma till Jerusalem från Västbanken (1). I år uppskattade företrädare för församlingen i S:t Andrew’s Episcopal Church i Ramallah antalet till möjligen 50 %.
Men ingen kunde missta sig på den glädje som de som faktiskt kunde delta i processionen kände vid ankomsten till Jerusalem. Och den hade många bottnar. De palestinska scouterna gick i täten. Det fanns ingen gräns för deras jubel när de gick genom Lejonporten. Jag gladde mig med dem, men det var också smärtsamt att så påtagligt förstå deras längtan och förödmjukande situation. Det var dock bara en liten skara palestinier i den långa mångnationella processionen.
– När vi fick tillfälle att dagen efter möta den evangelisk lutherske biskopen av Jordanien och Det heliga landet, Munib Younan, lyfte han behovet av att se de kristna i Mellanöstern som en oersättlig bro mellan judar och muslimer, och mellan öst och väst.
Långfredag: Att besöka Via Dolorosa och gravkyrkan på långfredagen kan man uppleva som en mänsklig rättighet för kristna som vistas i Jerusalem och Heliga landet. Likaså borde rätten till fredagsbönen i al Aqsa-moskén vara självskriven för muslimer här, liksom rätten till att fira pesach/påsk vid Västra muren (i år samma vecka som den kristna påskveckan).
Det handlar om de kristna palestiniernas tillgång till sina uråldriga kyrkor och heliga platser. De handlar även om kristna pilgrimers möjligheter att besöka de heliga platserna. Och det handlar om palestiniernas rätt till sina bostäder och sitt hemland. Till sist eller primärt handlar det om Israels ockupation av ett land och av en stad, Jerusalem, som är helig för tre världsreligioner. Med ockupationen följer även skyldigheter.
Israeliska myndigheter hanterar under långfredagen mängden människor på ett på många vis imponerande sätt. Vissa portar i ringmuren blir bara ingång respektive utgång. Enligt uppgift i media besökte 10 000 judar Västra muren på kvällen men då hade sannolikt de flesta av de omkring 100 000 tillresta kristna lämnat Jerusalems gamla stad.
Många palestinier fick inte komma från Västbanken denna dag. Jag stod själv vid den stora vägspärren Qalandiya norr om Jerusalem i tre timmar för att se hur lätt eller svårt det var. I princip är det palestinier över 50 år och den absolut nödvändiga arbetskraften som fick tillstånd att resa in till Jerusalem denna dag. Många med tillstånd fick vända.
Inte heller alla muslimer som önskade delta i fredagsbönen i den tredje viktigaste moskén i världen, al-Aqsa, tilläts komma in då den judiska påsken firas i omedelbar närhet till al-Aqsamoskén. Det uppstod bråk och nio palestinier arresterades, och problemen fortsatte sen hela påskveckan mellan israelisk polis och muslimer. Endast de över 50 år fick tillträde till moskén.
Påskafton: För de ortodoxa kristna är detta en viktig dag då ljuset som mötte de två Mariorna vid Jesus grav högtidlighålls med en ljusprocession vid gravkyrkan i Jerusalem. Rätten att ta emot den heliga elden för de ortodoxa kristna blev verkligen beskuren.
Möjlighet att som ortodox kunna delta när den heliga elden tändes blev denna påsk endast möjligt för en liten utvald skara av vilka de flesta dock var palestinier. Den stora majoriteten av tillresta pilgrimer väntade till sen eftermiddag utanför Jaffaporten. Vid den ingången till staden tilläts på påskafton endast judar att passera. – På påskveckans sabbat önskar många judar besöka Västra muren.
Påskafton är en viktig dag för alla ortodoxa i världen. Som ekumenisk följeslagare har vi i uppdrag att bevaka hur de kristna tillåts komma in i Jerusalem. Jag befinner mig i gassande sol kl. 10 vid Jaffaporten tillsammans med hundratals pilgrimer mest adels från Georgien och Ryssland. De har kommit redan i gryningen. Den heliga elden förväntas mirakulöst tändas vid 13-tiden i gravkyrkan. Men ingen pilgrim släpps in. Där står de i 40 graders sol och får hjälp mot illamående och solsting av israeliska sjukvårdare. Under tiden passerar ortodoxa judar in och ut. Det sista vi hör kl. 14.30 är att man kanske öppnar vid 16-tiden. Det finns mycket färre människor i Jerusalem nu än på långfredagen och platsen framför ingången till gravkyrkan och taket på den grekisk-ortodoxa kyrkan är inte alls fulla som de vanligtvis brukar vara på påskafton.
– Kristna från Palestina tillåts dock komma in via Nya porten (New Gate). Så denna man som förtvivlat visar sina nycklar till sitt hus i Jerusalem vid Jaffaporten får vandra vidare till Nya porten och hoppas på att hans rätt tillgodoses där.
Påskdagen: En förhållandevis lugn gudstjänstdag i Palestina. Rätten att vara kristen och kunna leva utan diskriminering betonades av katolske prästen i kristna byn, Taybeh, i Palestina, som vi följeslagare från al-Ram besökte.
Här firas en varm och glad högmässa i Latin Convent – kyrkan 15 km nordöst om Jerusalem. En verklig kontrast till spänningen och tumultet i Jerusalem. Att avsluta påsken här bland de allt färre men kämpande kristna i Palestina gör verkligen att jag känner vikten av att vara här – och till och med återkomma en påsk.
Bilder
1. Påskprocession i Jerusalem. Foto: Margareta Tham.
2. Jerusalembo visar nycklarna till sitt hus för att få komma in. Nyckeln är en symbol för alla palestinska flyktingar. Foto: Margareta Tham.
