Femton sekunder kan vara skillnaden mellan liv och död i Israels mest utsatta stad Sderot. – Mina barn är uppvuxna med Qassamraketer, säger Eric Yellin.
Två folk, en konflikt. Och tusentals liv till spillo. En av de platser där konflikten är som mest påtaglig är småstaden Sderot i nordvästra Israel. Sedan den andra intifadan år 2000 har palestinska grupper skjutit tusentals Qassamraketer från den intilliggande Gazaremsan.
– Vi lever i ständig rädsla, det är svårt att leva ett normalt liv här. När högtalaren ropar ut ”Kod Röd, Kod Röd” har vi femton sekunder på oss att gömma oss i ett skyddsrum. Sedan kommer raketerna, säger Eric Yellin, grundaren av organisationen Other Voice.
Sammanlagt 13 Sderotbor har dödats och ett dussintal har skadats sedan den första Qassamraketen föll över Sderot och de intilliggande byarna [1]. Det är låga siffror i jämförelse med antalet palestinska offer under exempelvis kriget mot Gaza för två år sedan [2]. Men.
– Om en pappa från Gaza berättar om hur hans barn ligger sömnlösa om nätterna och om hur de kissar i sängen av oro – då kan en pappa från Sderot känna igen sig. Hans barn delar samma rädsla som de palestinska barnen, säger Eric.
Under en promenad i Sderot ser staden ut som vilken israelisk småstad som helst med matbutiker, lekplatser och grönområden. Det är först när du förstår att de många busskurerna vid vägen inte är till skydd för regnet, eller när du börjar undra varför husen är täckta av tjocka lager av betong, som du börjar ana. Och när du går närmare lekplatsen med de två gigantiskt gula larverna och förstår att de är skyddsrum – då har du förstått hur stark rädslan för nya raketattacker är för Sderotborna.
– Sderot är troligtvis den mest skyddade staden i världen. Vår regering har lagt ner miljontals kronor på att skydda oss. Fast det var först efter hårda påtryckningar som de gick med på det, säger Eric.
Raketbeskjutningarna från Gaza mot Sderot och Israels luftangrepp och kontroll av alla gränser, samt det faktum att få Gazaborna har rätt att lämna området och israeler inte kan ta sig in i Gaza, har ökat hatet mellan israeler och palestinier. Därför bestämde sig Eric och Roni Keidar att starta fredsorganisationen Other Voice. Medlemmarna i Other Voice säger nej till våld och ja till vänskap mellan invånarna i Gaza och Sderot. Other Voice vill ha fred och menar att en annan väg än våldsspiralen är möjlig.
– Våra ledare säger att det inte finns en motpart att fredsförhandla med. Det finns det visst, det är bara de som inte har kommit underfund med hur man pratar med motparten än, säger Roni Keidar.
Det har däremot Other Voice. Sedan starten för tio år sedan har de anordnat möten och konferenser mellan Gaza- och Sderotbor, de har demonstrerat för fred och skrivit brev till beslutsfattarna i Israel.
– Gazaborna är människor, vi är människor. Sderotbor och Gazabor vill ha vanliga saker. Vi vill kunna åka till stranden utan en klump i magen, grilla i en park utan att behöva välja grillplats utifrån var närmaste skyddsrum är. Och vi vill att våra barn ska vara säkra i skolan. Vi vill ha tillbaka den relation som Sderot- och Gazaborna hade före 1948, då gick vi på varandras bröllop och shoppade hos varandra. Dagens situation är ohållbar, säger Roni.
