Rabbi Alona Nir och den judiska reformrörelsen

Inom den judiska rörelsen för reformerad progressiv judendom separerar man inte män från kvinnor. Inte heller har man några problem med samkönade relationer. Rabbi Alona Nir har tydliga ståndpunkter i frågor som rör vad det innebär att vara jude.

Det är fredag den 10 augusti. Följeslagargrupp nr 71 med alla personer från de sju placeringarna runt Västbanken är samlade för mittperiodsorientering. Under dessa dagar är vi i Israel för att få intryck och kunskaper från israeliska utsiktspunkter. De vi möter är inte ockupationsanhängare, det är folk som är solidariska med Israel på ett sätt som de anser vara rätt. Människor som det oftast är lätt att diskutera med för att de är intresserade både av att lyssna och av att själva förklara hur de ser på saker och ting.

Det är alltså fredag eftermiddag och shabbaten skall snart inträda, vi är på besök i en synagoga i Mevaseret Zion [1] för att delta i shabbatgudstjänsten. Synagogan är ljus, modernt ren i sin utformning och har ett stort fönster med utsikt över Jerusalem. Församlingen, Kehillat Kamatz, är en del av den israeliska rörelsen för reformerad och progressiv judendom [2], berättar rabbi Alona Nir under en knapp timmes information och samtal innan gudstjänsten ska ta sin början. Redan nu vaknar jag till. En kvinnlig rabbi! Inte illa. Otänkbart inom den statliga judendomen som är ortodox. När staten Israel skapades gavs delar av statsmakten till det ortodoxa rabbinatet [3], det gällde bland annat familjefrågor som äktenskap och begravning.

– Israel har inte fullständig religionsfrihet, säger Alona.

Man kan tillhöra olika religioner och olika inriktningar inom judendomen men det är den statliga judendomen som har alla praktiska rättigheter, sager hon. Det går inte att gifta sig med en icke-judisk partner. Vill någon göra det så måste äktenskapet ingås utomlands. Då accepteras det i Israel. Men det går då inte att skiljas i Israel.

– Jag har gift mig med Yael tre gånger.

Nu börjar det likna någonting. Jag är nu helt vaken: En kvinnlig rabbi som är gift med en kvinna. I Israel. Underbart! Anledningen till det flerfaldiga giftermålet har att göra med att de har samma kön, tillhör reformrörelsen som staten inte erkänner som riktig judendom och att de har adopterat en flicka som nu är fyra år. Om jag förstår Alona rätt så är det fortfarande inte säkert om staten erkänner deras dotter som just, deras dotter.
Hon berättar vidare att de har en ortodox rabbi några kvarter bort som samarbetar med reformrörelsen och också om israeler hon känner som strävar efter en framtid där israeliska judar kan leva tillsammans med palestinierna:

– Ni borde prata med dessa israeler!

Alona nämner ett par praktiska skillnader mellan ortodoxa och reformerta judar – utöver synen på samkönade relationer. Som att de senare kör bil på shabbaten och att de inte heller separerar män och kvinnor i synagogan. Reformrörelsen får inte del av några offentliga pengar och måste förlita sig på gåvor och donationer.

Hon anser inte att det finns någon motsättning mellan judendom och demokrati. Vidare att gamla testamentet inte är ”perfekt”, men understryker att ordet ”shabbat” nämns två gånger i moseböckerna medan ”kärlek” förekommer 36 gånger.

Om ordet ”Israel” säger Alona att det betyder att brottas med Gud. Jakob fick namnet Israel efter att han brottats med guds ängel.

– Guds utvalda folk, vad betyder det begreppet för dig? frågar en följeslagare.

– Det betyder att vi som judar har ett extra ansvar för att laga världen. Det är vår uppgift.
Så förtydligade hon det avslutningsvis med att:

– Vi är alla mänskliga varelser.

Nu har församlingsmedlemmarna bänkat sig och gudstjänsten kan börja.