Som ljudet av ett tungt regn faller oliverna mot presenningen på marken när vi tillsammans står under trädet med våra händer sträckta mot grenarna. Den familj jag för stunden plockar tillsammans med är märkbart stressad. Klockan är redan efter tre. Om mindre än en timme måste de lämna sina marker. Då står den israeliska militären inte längre mellan olivmarkerna och bosättarutposterna.
På Västbanken är olivskörden en familjeaktivitet. Mat och tekannor tas med till fälten. Barnen har lediga dagar från skolan. Volontärer och arbetare anländer i busslaster från städerna. Att skörden känns påtagligt högtidlig är inte konstigt. De i många fall hundratals år gamla träden har brukats av palestinska familjer i generation efter generation.
Två faktorer har dock begränsat palestiniers tillgång till sina marker och olivträd. 85 % av den mur som konstruerats av Israel för att separera Israel från Västbanken är byggd inne på Västbanken och inte den internationellt erkända gröna linjen. [1] Detta avskiljer många palestinska bönder från sina marker – bonden bor på ena sidan muren men har sin mark på andra sidan Även marker i närheten av bosättningar är problematiska. Trots att en bonde inte hindras nå sin mark av en mur, kan risken vara stor att utsättas för våld från bosättare. Endast några få dagar per år kan dessa marker beträdas av sina palestinska ägare under skydd av israelisk militär. [2]
Den mest uppenbara konsekvensen av denna begränsning är den stora utmaningen att hinna med hela skörden under några få dagar. Detta system, som genom israelisk militär närvaro ska stödja palestinsk tillgång till mark, hindrar heller inte bosättares vandalisering av olivmarkerna under resten av året. [3] På grund av markägarnas begränsade åtkomst till sina olivträd tillägnas de överenskomna dagarna inte bara till plockning, utan även till beskärning av träden, rensning av marken och inventering av skadade och nerhuggna träd.
Den lilla byn Yanoun är inklämd mellan bosättarutposter som likt en hästsko nästan helt omringar byn. [4] Förutom den ständiga hotbilden från bosättare, som för 13 år sedan fick invånarna att fly byn, upplever familjerna i Yanoun i allra högsta grad de svårigheter som drabbar tusentals bönder under skördesäsongen.
Enligt Internationella Rödakorskommittén kan skörden minska med upp till 80 % om marken och träden inte tas om hand. [5] När jag sträcker mig mot ensamma oliver bland livlösa kvistar med mina skor bland snåriga taggbuskar är detta inte svårt att förstå.
Klockan har nu slagit fyra på eftermiddagen och militärjeepen står otåligt på tomgång bredvid oss. Den angivna tiden för skörden är över, och vi packar hastigt ihop. Jag tror också att familjerna är lättade. Igår avslutades plockningen i förtid på grund av stenkastande bosättare. Idag fick i alla fall oliverna plockas fram till utsatt tid.