Den ena sitter med fötterna i poolen, medan barnen skrattande jagar varandra över gräsmattan. Den andra sitter med fötterna i rivningsdamm och vet inte var familjen ska sova framöver. Vardagen och verkligheten för familjer i östra Jerusalem kan vara totalt olika beroende på vilken etnicitet du har.
Jag har snart varit tre månader i det av Israel annekterade östra Jerusalem. En annektering som inte erkänts av större delen av det internationella samfundet.1Annektering innebär att en stat med våld eller andra tvångsmedel tar kontroll över en annan stats territorium i syfte att införliva det i den egna staten. Annektering föregås ofta av ockupation och strider mot internationell rätt. Israel annekterade östra Jerusalem 1980. Jag träffar stadsplanerarna Sari Kronish och Rawan Shalaldeh som jobbar på BIMKOM2Bimkom – Planners for planning rights, https://bimkom.org/eng/, en israelisk organisation som arbetar för mänskliga rättigheter inom stadsplanering. Varför är mänskliga rättigheter relevant i stadsplanering? I normala fall är de kanske inte det. Men i Jerusalem är allt politiserat.
Stadsgränsen, som Israel ritade upp 1967, drogs så att mycket öppen mark annekterades samtidigt som relativt lite mark med palestinsk befolkning inkluderades. Befolkningsfördelningen blev då 70 procent israeliska judar och resterande palestinier. Jämfört med storleken av det ursprungliga jordanska östra Jerusalem från 1967 är området nu mer än tre gånger så stort. Stadsgränsen följer inte den gröna linjen3Gröna linjen refererar till en stilleståndslinje som etablerades mellan Israel och grannländerna Egypten, Jordanien, Libanon och Syrien efter kriget 1948. I avsaknad av fredsavtal är den Gröna linjen därför också den gränslinje som finns mellan Västbanken och Israel. som kan betraktas som utgångspunkt för en framtida tvåstatslösning. Den kom att omfatta stora områden som användes av beduiner för säsongsboenden och betesmarker för deras djur.
Den israeliska ståndpunkten har därefter varit att upprätthålla den balansen, och stadsplanering har blivit ett verktyg att påverka fördelningen av människor. Idag är dock fördelningen närmare 40 procent palestinier och 60 procent israeler, vilket har fått den israeliska regeringen att aktivera fler påtryckningar för att återupprätta den tänkta balansen. Många av de öppna markerna har omvandlats till bosättarområden, liknande förorter med modern infrastruktur. Välplanerat och bekvämt.
– Som en semesterby, tycker en av följeslagarkollegorna.
Vägnäten som går mellan bosättningarna och västra Jerusalem är breda och jämna.
De palestinska förorterna som vid kriget 1967 var mer byar på landsbygden än stadsdelar, har det emellertid investerats minimalt i. Här saknas stadsplanering. Det finns knappt trottoarer. Finns det trottoarkanter så blir de ofta parkeringsplatser eftersom det helt saknas anvisad plats för att parkera bilen. Vägarna är smala och gropiga. Vattenförsörjningen brister. Elektriciteten likaså. Barnen leker ofta på gatan i brist på lekplatser.
På BIMKOM förklarar Sari att stadsplanering handlar om att göra en stad bra för allas skull. I Israel och de ockuperade områdena i östra Jerusalem är det en grupp som får fördelar och en annan motarbetas. Ett tydligt exempel är byggloven. Israeler får generösa bygglov, även för skyskrapor. I de palestinskdominerade områdena får hus ha maximalt fyra våningar. I alla fall gäller det dig om du är av palestinskt ursprung. Problemet för palestinier är att de inte ens beviljas bygglov för utbyggnad eller nybyggnad även om de söker dem. Istället blir konsekvensen att de bygger ut sina bostäder utan bygglov för att få plats med barnens familjer när de växer upp.
I krigstid brukar stora byggprojekt avstanna, då staten har annat fokus. Men i Israel har antalet planer för nyetableringar av bosättningar ökat. I år har planer på åtta nya bosättningar i östra Jerusalem redan godkänts av den israeliska myndigheten. Det omfattar över 11 000 bostäder. Det är ett rekord. På kartan ser vi att dessa områden ligger utanför den officiella gröna linjen, och de kommer ytterligare försvåra möjligheten för en framtida tvåstatslösning.
Palestinierna får inte ens tillstånd att bygga ut sina hus med en våning eller ett rum.
– Det är inte så att palestinierna planerar att vara kriminella när de bygger utan bygglov. De försöker skapa en rimlig boendemiljö och behöver bygga ut sina hus eller bygga nytt. Men de får i princip aldrig sina bygglovsansökningar beviljade, till skillnad från sina israeliska grannar, konstaterar Sari.
Husrivningar i de palestinska förorterna är vanliga, men har nu blivit ännu mer frekventa, hör vi. Många hus och byggnader får rivningsorder. Ibland händer inget mer. Men när rivningarna genomförs så sker de ofta mitt i natten. Familjer tvingas upp ur sängen och därefter titta på när stora bulldozers river ner hemmets väggar. Vart ska de nu ta vägen? Sex månader efter oktoberattacken har 73 hus och 36 byggnader som genererat inkomster4Verkstäder, djurstallar, butiker, förråd etc, vilket innebär en förlust av inkomster till både ägaren av verksamheten och dess anställda. rivits i östra Jerusalem. Över 350 personer har blivit drabbade.5 https://www.ochaopt.org/data/demolition Av dem är 90 pojkar och 91 flickor. Under 2023 rapporteras en 60-procentig ökning av antalet husrivningar och samtidigt en dubblering av antalet drabbade.
– Det som kan stoppa detta är en ny regering, säger Sari.
BIMKOM hjälper utsatta i samhället genom att stödja grupper med samhällsplanering. De kan hjälpa till med att tillsammans med lokalbefolkingen komma upp med förslag om stadsplanering där det saknas. Även om de jobbar i motvind har de viss tilltro till processerna. Det måste komma till en positiv förändring.
– Det som vi ser är viktigt är att omvärlden ser och förstår vad som försiggår, så att det kan bli internationell påtryckning mot den israeliska regeringen. Efter oktober har det blivit än svårare att jobba med frågan inom Israel. Vi måste förklara för israelerna att förändringarna även gynnar dem själva, och det har blivit svårare nu, konstaterar Sari på BIMKOM.
- 1Annektering innebär att en stat med våld eller andra tvångsmedel tar kontroll över en annan stats territorium i syfte att införliva det i den egna staten. Annektering föregås ofta av ockupation och strider mot internationell rätt. Israel annekterade östra Jerusalem 1980.
- 2Bimkom – Planners for planning rights, https://bimkom.org/eng/
- 3Gröna linjen refererar till en stilleståndslinje som etablerades mellan Israel och grannländerna Egypten, Jordanien, Libanon och Syrien efter kriget 1948. I avsaknad av fredsavtal är den Gröna linjen därför också den gränslinje som finns mellan Västbanken och Israel.
- 4Verkstäder, djurstallar, butiker, förråd etc, vilket innebär en förlust av inkomster till både ägaren av verksamheten och dess anställda.
- 5
