Frukostmatsalen är full av gäster från länder runtomkring i världen. Jag hör samtal på engelska, tyska, holländska med flera språk. Några har precis kommit och andra är på väg hem. Jag är tillbaka i al-Quds (Jerusalem på arabiska) för första gången sedan jag åkte till min placering i Yanoun på norra Västbanken för en månad sedan. Vilka berättelser åker gästerna hem med efter sina besök i det heliga landet? De flesta kommer hit för att på olika vis uppleva platser som Via Dolorosa, Västra Muren eller al-Aqsamoskén. Ser de något av ockupationens effekter över huvud taget?
I min vardag som följeslagare är det väldigt sällan jag stöter på turister på Västbanken. Jag ser och upplever saker som de flesta aldrig kommer i närheten av. Jag tänker då inte bara på rivningar, arresteringar och trakasserier av palestinier till exempel vid de militära vägspärrar som reglerar vem som kommer in i Israel, utan också på alla fantastiska möten med människor som under svåra förhållanden kämpar för att få sin familj att överleva. Jag är övertygad om att många av turisterna också skulle vilja se hur vardagen ser ut för vanliga människor både på Västbanken och i Israel.
Någon uttryckte det som att det gäller att träffa ”levande stenar” också och inte bara se historiska och religiösa byggnader. Men det finns de som reser på ett annorlunda vis. En av våra uppgifter som följeslagare är att ta emot delegationer och i Yanoun har vi tagit emot universitetsstudenter från Oslo som studerar freds- och konfliktfrågor och pensionärer från Kanada som gör en pilgrimsresa med inslag av hur ockupationen påverkar både palestinier och israeler.
För en dryg vecka sedan tog vi emot en delegation av parlamentariker och medlemar i olika solidaritetsorganisationer från Latinamerika och Baskien. Vi tog dem på ett besök i Jordandalen för att träffa organisationen Jordan Valley Solidarity [1]. I Jordandalen är huvudfrågorna mark och vatten och vi får höra hur ockupationen påverkar människorna och hur organisationen på olika vis arbetar i ett kvinnokooperativ och med teater för ungdomar.
Turisterna som jag mötte i Jerusalem skulle inte ens behöva lämna Jerusalem för att finna exempel på engagemang i närområdet och på den israeliska sidan. De kan enkelt ta sig till en rondell i västra Jerusalem där organisationen Women in Black [2] varje fredag sedan 1987 samlas för att protestera mot Israels ockupation. Organisationen föddes i Israel och finns nu i ett 40-tal länder. De har ett enda budskap som framförs under tystnad av kvinnor i svart ”Stoppa ockupationen! ”. Både israeler och palestinier skulle gynnas av att den upphörde. Vi följeslagare som har möjlighet ansluter under ett par timmar och visar vårt stöd för dessa uthålliga fredskämpar. Efter ett tag bryts tystnaden när ett gäng israeliska ungdomar drar igång sambamusik. Det känns hoppfullt att också ungdomar deltar i manifestationen. Om bara viljan finns kan du som besökare också träffa de levande stenarna!
