Det börjar med barnen. Den som vill förändra ett land, ett folk, en kultur försöker forma och förändra barn från tidig ålder, det finns det många exempel på genom tiderna. Detta ser vi följeslagare tydliga tecken på i Israel och Palestina i dag. Jag har lärt mig ett nytt ord på engelska som jag nu nästan dagligen skriver i mina rapporter: harassment, alltså trakasserier.
Tidigt på morgnarna fylls gränderna i gamla stan i Jerusalem av skolbarn, ryggsäckarna är stora på de minsta barnen, en del följs åt av syskon eller kompisar, andra håller hårt i mammas hand. För vägen till skolan är inte trygg.
En arbetsuppgift för oss i Jerusalemteamet är att gå runt i gränderna och observera, notera och rapportera hur barnen behandlas.
Det finns många skolor innanför Gamla stans murar, skolor för flickor och skolor för pojkar, skolor i de muslimska, kristna och judiska kvarteren. I gathörnen i närheten av de muslimska skolorna står det gränspoliser eller soldater. Varje morgon hejdas barn och ungdomar på väg till skolan, ibland är det ”bara” en id-kontroll men ofta undersöks skolväskor och ryggsäckar. Den som har en skolbok med den palestinska flaggan på riskerar att boken beslagtas för Israels säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir anser att flaggorna är provocerande och kan associera med terrorister.1 https://sverigesradio.se/artikel/kritik-mot-kontroversiellt-flaggforbud-i-israel
På rektorsexpeditionen i skolan vi besöker ligger ett lager av nya böcker till dem som förlorat sina böcker.
− Vill ni se gummikulorna?
Rektor Bassam Khalil som vi stämt möte med, tar fram tre stora gummikulor ur skrivbordslådan. Han berättar om hur soldater låg på taket mitt emot skolan och sköt in på skolgården. Detta hände 2016 efter att en skolelev anklagats för att trakassera en israelisk bosättare. Då hade skolan 220 elever, men efter beskjutningen och ökade trakasserier blev föräldrar rädda för att skicka sina barn till skolan så elevunderlaget sjönk till 80 elever 2020. Men när en palestinsk organisation började stötta familjer ekonomiskt ökade antalet elever igen, så nu i september 2023, går 170 pojkar i åldrarna 14 -18 år i Dar al Aytam School i gamla stan i Jerusalem.
Fast just idag när vi träffar rektorn är skolan tom, det är Yom Kippur, en judisk högtid som gör att nästan allt stängs ner så det blir svårt att komma till skolan.
Rektor Bassam berättar om två pojkar som nyligen fängslades, Mohammad förra veckan och Amir för två veckor sedan, båda två fick husarrest anklagade för motstånd mot israeliska bosättare.
Sedan 2017 är det tio elever som blivit fängslade och av dem är det en pojke som inte klarade att återvända till skolan.
Skolan har tillgång till en socialarbetare för psykosocialt stöd och en gång per år kommer det en advokat till skolan för att tala med eleverna om situationen som råder längs skolvägen.
Hur många som stoppas på sin väg till skolan är svårt att veta, efter Damaskusporten där de flesta kommer in, finns det ytterligare tre kontrollstationer innan man är innanför skoldörren.
− Trygghet först, fred sen, säger en annan skolledare när vi naivt frågar om fred.
Hur blir man som vuxen när man trakasserats nästan dagligen på sin väg till skolan? Det är en fråga som oroar oss som följer barn till skolan i Jerusalem, Betlehem, Hebron och Yatta.
Lina Sandells psalm om trygghet är svår att sjunga här ”uti Sions helga gårdar”. Måtte Abrahams Gud bevara alla barn i det heliga landet.
- 1
