Innanför murarna i Jerusalems gamla stad vajar den armeniska flaggan till synes fridfullt. Men i själva verket bevakar unga armenier den armeniska trädgården och den anslutande stora parkeringsplatsen för att förhindra att området grävs upp och omvandlas till ett unikt lyxhotell.
– Detta är den största käftsmällen på kristna och armenier i Jerusalem på århundranden. Vi måste kämpa, säger den 23-årige studenten och aktivisten Hagop Djernazian.
Unga armenier bevakar dag som natt över ett område som de anser inte kan säljas till utomstående. I närmare 500 år har förvaltningen av marken skötts av den armeniska patriarkens ämbete. Förra året kom det fram att den armeniska patriarken har slutit ett leasingavtal med ett australiensiskt företag Xana Gardens. Avtalet löper på 98 år och omfattar parkeringen, delar av det teologiska seminariet, fem familjebostäder och patriarkens trädgård. Planen är att bygga ett lyxhotell på området som omfattar cirka 11 500 kvadratmeter, vilket motsvarar runt en fjärdedel av det historiska armeniska kvarteret. Prislappen uppges vara skrattretande lågt. När avtalet blev känt, liksom vilka kopplingar ägaren till företaget har till den israeliska bosättarrörelsen, bröt protester ut bland armenierna.
Hur gick detta till? Patriarken Nourhan Manougian säger sig blivit förd bakom ljuset vad gäller omfattningen av avtalet. Varken den armeniska kyrkans generalförsamling eller den armeniska kyrkans synod, som högsta beslutande organ, har blivit informerade. Den präst inom kyrkan som ledde förhandlingarna har uteslutits ur församlingen och försvunnit utomlands. Och den armeniska befolkningen i staden känner sig lurad på sin nationella egendom; den mark som deras förfäder skaffat sig för många hundra år sedan.
När avtalet blev känt startade Hagop Djernazian tillsammans med två vänner en proteströrelse. De ansåg att patriarken inte hade rätt att sälja den mark som han fått ansvaret att förvalta åt det armeniska folket. Patriarken meddelade att han ville säga upp avtalet, men trots detta kom grävmaskiner och bulldozers ett par veckor senare för att börja gräva upp asfalten och riva en mur. Detta gjorde att armenier i staden barrikaderade sig på området för att förhindra ytterligare skövling. Samtidigt startades en digital mediakampanj 1 Save the Armenian Quarter, Instagram. för att rädda det armeniska kvarteret.
Den kristna närvaron i Jerusalem har varit hotad genom åren. Men på senare tid har den israeliska bosättarrörelsen köpt fler hus i både de kristna, muslimska och armeniska kvarteren av gamla stan i Jerusalem. På sina ställen lite var stans i östra Jerusalem vajar nu israeliska flaggor på väggar till bostäder med höga säkerhetsanordningar. Efter sjunde oktober har spänningarna ökat markant, berättar Hagop. Israeliska bosättare kom beväpnade till parkeringen för att skrämma bort de protesterande armenierna. Tillsammans med volontärer och andra engagerade fortsatte aktivisterna hålla ställningarna under hösten. Strax före nyår skedde den mest våldsamma sammandrabbningen. Nu har det lugnat ned sig något, men hotet finns kvar.
Det armeniska patriarkatet inledde i december en domstolsprocess för rätten att ensidigt häva avtalet. De jerusaleminvånare som identifierar sig som armenier är runt ett par tusen till antalet, övertygade om sin rätt att försvara sitt arv. Armenier i Jerusalem, men även i diasporan, sluter upp bakom initiativet Save the ArQ (bevara det armeniska kvarteret). Den 19 februari i år lämnade de in en egen stämningsansökan för att häva leasingavtalet mellan patriarken och Xana Gardens, utifrån att patriarken inte har befogenhet att sluta avtal om armeniernas mark i Jerusalem. Hagop förklarar:
– Vår kamp är för vår existens i östra Jerusalem. Vår kamp är att bevara vårt arv, vår identitet och vår existens i Jerusalem. Också för att se till att framtida generationer kommer att kunna bo i Jerusalem, för att kunna njuta av rättigheterna som armenier och som kristna. Denna kamp är för existensen av armenier och armeniska kvarter, men också för kristna och de kristna kvarteren.
Sista ordet är inte sagt i ärendet. Gruppen känner sig hoppfull om att de har starka bevis för att affärsuppgörelsen inte är laglig utan bör hävas. Vad rätten dömer återstår att se. Under tiden fortsätter armeniernas unga att bevaka sina förfäders mark i Jerusalem.
- 1
