På palestinska Västbanken i Bethlehems guvernörsområde är det en vanlig företeelse att markägare förlorar sin mark. Israel tar över mark på olika sätt, på bekostnad av palestiniernas möjligheter att utveckla sin ekonomi. Politiken förs med de israeliska bosättarna som förtrupp och soldaterna som deras skydd – eller har det möjligen blivit så att det är bosättarna som genomför sin politik med hjälp av Israel och dess soldater?

Migdal Oz bosättning, innanför stängslet i sluttningen till vänster i bilden, försöker flytta detta stängsel för att ta över de palestinska böndernas väg. De grävda groparna för stängselstolpar på höger sida av vägen visar vart bosättningen avser att flytta stängslet.

Placeringen som följeslagare i Betlehem ger tillfälle att se många exempel på hur bosättningarna utgör ett hot mot de palestinska bönderna. Ett av fallen som vi följer började med ett tips om att bönderna intill den israeliska bosättningen Migdal Oz vid Betlehems södra gräns riskerar att stängas av från sina marker.

Första gången vi kom dit träffade vi Mahmoud, en av de palestinska markägarna från Beit Ummar. Han berättade lugnt att dagen innan – onsdagen den 8 april – hade några bönder iakttagit maskiner och män i arbete på jordbruksvägen i kanten på dalen. De gick och frågade de fyra arbetarna – tre beduiner och en israel – vad som pågick och fick då höra att deras uppdrag var att gräva gropar för staketstolparna till bosättningens stängsel som skulle flyttas från sluttningen till andra sidan av jordbruksvägen.

En sådan flytt av stängslet skulle placera den tre kilometer långa jordbruksvägen inom bosättningens stängsel och därmed stänga av bönderna från deras odlingar.

Föraren av bulldozern upplystes av upprörda bönder om att vägen var till för de palestinska odlingarna och att bönderna hade papper på sin äganderätt till marken i dalen.

När föraren fått situationen klar för sig ville han inte längre utföra arbetet och han och de övriga i arbetslaget gav sig av.

Torsdag 30 april fick vi ett meddelande om nya händelser i dalen vid Migdal Oz.

Väl på plats möttes vi av en upprörd markägare, Ahmidan Na’iman Abu Maria från Beit Fajjar. Han berättade att sedan vi var där senast hade bosättningen gjort ytterligare två försök att flytta sitt stängsel. Bönderna hade båda gångerna fått bort arbetarna, och sedan fyllt igen stolphålen med jord och sten. Vid det senaste försöket att flytta stängslet, så var de israeliska bosättarna själva närvarande och när det blev konflikt med bönderna så kom israeliska soldater och sade till bönderna att ge sig av.

– Åt bosättningens pågående stöldförsök gör militären ingenting, sa Ahmidan med en uppgiven och ilsken gest.

Soldaterna har ju heller ingen makt över bosättningen och dess invånare då de lyder under israelisk civil lag. Därför verkar det som om bosättningen ostraffat ska kunna fortsätta sina framstötar mot vägen medan soldaterna kan ingripa mot böndernas motstånd då de är direkt underkastade den militära makten. [1]

Lyckas bosättningen ta över vägen måste markägarna söka tillstånd att bygga en ny väg, vilket de med största sannolikhet kommer att nekas då detta är område C [2] och tillstånd därför måste sökas hos den israeliska militära administrationen för civila ärenden. Skulle sedan bönderna inte bruka marken på några år övergår ägandet till israeliska staten som då enligt sedvanligt mönster överlåter marken till bosättningen. [3]

Ahmidan visar sitt ägobrev till marken och berättar att han via sin far har papper på att de har ägt marken sedan 1935. Sedan pekar han upprört mot en stor kreatursanläggning tvärs över dalen och berättar hur Migdal Oz byggde denna på hans farbrors mark för mer än tio år sedan. Vilket ledde till att marken omkring anläggningen blev obrukbar på grund av gödselutsläppen. Han säger att han själv fått lägga ner en massa pengar, ”för mycket”, för att göra brukbart ett markområde som ligger en bit ifrån anläggningen. Dessutom stängdes den västra infarten till jordbruksvägen av kreatursanläggningen, vilket innebär att bönderna som bor i Beit Ummar måste åka runt och ta sig in på vägen från östra sidan mot Beit Fajjar.

Migdal Oz bosättning, innanför stängslet i sluttningen till vänster i bilden, försöker flytta detta stängsel för att ta över de palestinska böndernas väg. De grävda groparna för stängselstolpar på höger sida av vägen visar vart bosättningen avser att flytta stängslet.

Bilder

1. Migdal Oz bosättning, innanför stängslet i sluttningen till vänster i bilden, försöker flytta detta stängsel för att ta över de palestinska böndernas väg. De grävda groparna för stängselstolpar på höger sida av vägen visar vart bosättningen avser att flytta stängslet. Foto: Hans Jonsson.

2. Dalen med palestinskt ägd mark vid den israeliska bosättningen Migdal Oz. Foto: Hans Jonsson.

1. Dual system of Law, B’Tselem, 1 januari 2011. Hämtad den 14 maj 2015. Något rättssystem i vanlig mening finns inte för palestinierna inom område C på Västbanken. De domstolar som finns är militära, bemannade av personal i militära uniformer. Rättshanteringen för palestinierna har inte mycket gemensamt med det rättsliga systemet i själva Israel vilket är det som gäller för de israeliska bosättningarna inom samma område. Ibland lyckas palestinierna få fall prövade av den israeliska högsta domstolen och i enstaka fall vinner man också dessa, men oftast efter massor med år, och dessa segrar kan ses som försvarssegrar som bromsar framryckningen men inte i längden kan stoppa den. 2. Planning and Building, B’Tselem, uppdaterad 10 november 2013. Hämtad den 9 maj 2015. Område C omfattar drygt 60 % av Västbanken och här har israeliska myndigheter kontroll och ansvar. Tillstånd till alla former av byggnationer ges bara i undantagsfall till palestinier i område C medan det för bosättningarna finns utbyggnadsplaner som bosättningarna själva får delta i utformandet av. Israels skyldigheter, som ockupationsmakt beskrivs på sidan 15 i Diakonias dokumenthämtad, hämtat den 14 maj 2015. 3.   The International Court of Justice, Biddu mini profile, UNRWA, sid 3. Hämtad den 14 maj 2015. Mark inom område C tas över av staten Israel,om den inte brukas under tre påföljande år, enligt den tolkning av den ottomanska lagen från 1858 (som ärvdes från Jordaniens lagstiftning) som Israel sedan början av 1980-talet använt sig av. Det gör att i områden med växande bosättningar, åtgärder vidtas för att avskräcka eller hindra de palestinska bönderna från att bruka sin mark.

Fler rapporter