Hur kan man behålla sin värdighet generation efter generation när förtrycket ökar kontinuerligt? Den frågan får man ställa sig dagligen i mötet med människor som lever i konfliktens Palestina och Israel.
Att besöka andra länder och få möta människor, kulturer, och försöka förstå lite mer av hur det kan vara att leva där är en förmån och vidgar perspektiv. Men att befinna sig i Palestina och Israel ger så oändligt många mer perspektiv och känslor än vad som är möjligt att härbärgera. Att varje dag få gå upp till Jerusalem, se den vackra, guldglänsande kupolen på Tempelberget är gudomligt vackert och nästan overkligt. Den andra bilden, den som handlar om människorna som bor och lever här är inte lika vacker. Rädsla för varandra, brist på respekt för mänskliga rättigheter och negativ särbehandling på så många plan av den palestinska befolkningen är hela tiden i fokus. Detta påverkar rätten till utbildning, land, boende, möjlighet att röra sig, utöva sin religion och så vidare. Frustrationen, inte minst hos de unga, är ytterst påtaglig och är en stor oro för föräldrar som vet att de kan riskera sin egen och hela familjens liv och leverne om den får brisera. För alla i familjen straffas på olika sätt om någon fängslas eller hamnar i polisens register, vilket väldigt många gör.
Samtidigt träffar vi varje dag dessa fantastiska och modiga människor som inte ger upp, som kämpar för att ge sina barn en framtid och ett hopp, ett drägligt liv där de kan få blomma. En av dem är Sahar Baidoun som bor i Silwan i sydöstra Jerusalem. Där bor idag cirka 60 000 palestinier. Det har betraktats som en bortglömd del av Jerusalem. Här har också bosättare lyckats hitta juridiska kryphål för att kunna tillskansa sig bostäder där palestinier bott sedan de fördrevs från sina hem på andra håll i Palestina 1948. Av alla bostäder i Silwan sägs demoleringsorder ha utfärdats på 60 procent av dem1Detta är den accepterade siffran som används allmänt. Specifik källa har inte hittats.. Det innebär att husen ska rivas. De palestinier som bor där får antingen göra det själva eller betala för att det ska utföras. Inga ersättningsbostäder erbjuds. Man hamnar på gatan och ofta splittras familjen och bor hos släktingar och vänner som vill hjälpa dem. Det hjälper i stort sett aldrig att man har legala papper att visa upp. Antingen får man bara lämna sin bostad och staten tar över och israeliska bosättare kan flytta in eller också ska huset rivas. Anledningar kan vara att man ska göra arkeologiska utgrävningar, bygga en nationalpark eller annat. Det landar alltid i att den palestinska familjen är den stora förloraren. En palestinier kan så gott som aldrig få byggnadslov i de ockuperade områdena. Israeler har inte rätt enligt internationell humanitär rätt2 Internationell humanitär rätt (IHL), Haag konventionen att bygga på ockuperad mark, men rent politiskt ligger det i linje med den israeliska statens planer att mer och mer mark ska bebos av judar3 https://www.aljazeera.com/features/2021/11/24/silwan.
Sahar är född i Silwan och har bott här hela sitt liv.
– Det är den bästa platsen på jorden, min himmel, säger hon och pekar på en vägg där det står ”I love Silwan”.
– Vi kämpar för våra rättigheter och vår existens. Vår existens är vårt motstånd.
Sahar har byggt upp ett center för barn där de kan vara trygga och få en meningsfull fritid. Hennes önskan är att barnen ska få känna att de är speciella och att de har rättigheter.
– Situationen nu är svår, men det kommer inte att bestå. Vi kommer att bestå!, säger hon med emfas.
– Vi tror på rättvisa, vi tror på livet!, fortsätter Sahar. Men våldet är alltför närvarande. Barn arresteras, de utsätts för tortyrliknande förhör vilket påverkar dem djupt.
Sahar är en av många fantastiska, starka och positiva människor som för vidare tron på en annan framtid, omsorgen om barnens rättigheter till fred och frihet. Hon kan visa det i kärlek och omsorg utan att ge upp stoltheten över sin egen identitet som palestinier och muslimsk kvinna.
- 1Detta är den accepterade siffran som används allmänt. Specifik källa har inte hittats.
- 2Internationell humanitär rätt (IHL), Haag konventionen
- 3