”Varför väljer de att träna på vår mark?”

Jordandalen påverkas mycket av militärträning. Israeliska soldater kommer i busslaster och tränar i ett specifikt område under ett dygn. Vi möter Abdul Karim och hans familj i byn Ibziq som under december månad behövt evakueras fem gånger då soldaterna kommer med pansarvagnar till området för att träna. Något som skapar stora problem för familjen.

Abdil Karim (hö) och hans son Hamed med dottern Yasmin (vä). Abdil och Hamed berättar om hur militärträning i byn påverkar familjen. Senast blev dottern väldigt sjuk efter natten de tvingats sova i bergen. Foto: Julia C

Det är inte så lätt att komma till byn Ibziq i allra nordligaste delen av Jordandalen. Vägen slutar i närmsta samhället Tayasir och efter det är det bara en slingrig jordpackad väg i flera kilometer innan man är framme i byn. Har det regnat de senaste dagarna är det omöjligt att ta sig fram med bil då vägen bara blir till lera. De sista två kilometrarna fram till familjen vi skulle träffa fick vi gå. Den israeliska militären har sedan ett tag tillbaka helt förbjudit motorfordon i området så enda sättet numera att besöka dem är till fots. Väl framme hos Abdil Karim och hans familj blir vi välkomnade med öppna armar, det var länge sedan någon kom på besök.

Anledningen till vårt besök är det ökade antalet militärträningar för den israeliska militären som byn drabbats av [1]. Under december månad har byn behövt evakueras fem gånger.
– Vi har hört att de specifikt vill träna här då området liknar södra Libanon, men vi förstår inte varför de måste göra det mitt där vi bor. Det skapar stora problem för oss, säger Abdil Karim.

Familjerna får två till tre dagars förvarning och behöver sedan lämna byn från klockan 12.00 ena dagen till 06.00 nästa dag. Vid senaste tillfället var familjen några minuter sena ut från byn och militären öppnade deras vattentank och tömde den som straff.
– Det finns inga grannar runt omkring som har plats för oss alla, så vi tvingas vandra upp i bergen för att sova. Eftersom vi inte får ha bilar här så behöver vi gå, unga som gamla. Våra barn kan inte ta sig till skolan den dagen eller nästa och de små blir ofta sjuka på grund utav kylan, säger Abdil.

Han pekar på sitt barnbarn Yasmin och utbrister:
– Hon är bara några månader gammal och tvingas sova i en kall grotta!

Barnen hör också skotten från träningen och gråter ofta hela natten.
– De är rädda, det är som om det vore krig, säger Abdil.

Fåren som familjen äger behöver vara kvar i byn utan tillsyn under evakueringen och flera lamm har dött då de inte fått hjälp under födseln.
– Förra veckan dog tre av mina lamm och deras mammor för att ingen var där och såg till dem, berättar Abdil.

Problemet är inte bara att de behöver lämna byn, när familjerna återvänder hem är deras mark ofta helt förstörd av pansarvagnarna. Vid senaste träningen var de cirka 500 soldater på plats och ungefär 50 pansarvagnar.
– Minst 25 hektar odlad mark blev förstörd då. Det går att odla igen men vi kan bara få tillbaka cirka 30 procent den här säsongen, förklarar Hamed, Abdil Karims son.

När träningen är över lämnar militären också skräp och militärt material kvar i området.
– Barnen får inte leka ute, det är ofta minor och bomber kvar efter träningen som inte utlösts och som kan orsaka stor skada. För ett år sen dog en 16-årig kille från byn av en mina som de lämnat kvar, berättar Abdil. Vi markerar allt vi hittar och håller får och barn borta från det.

Hamad tillägger:
– Vi ringer de palestinska myndigheterna för att få hjälp att rensa området men det är lönlöst, det tar ofta upp till sex månader innan de kommer.

Dagen för vårt besök skulle de också ha evakuerats, men tiden blev framskjuten då militären vill ha regn för sin nästa träning [2].
– Så nu vet vi inte när det blir, kan bli vilken dag som helst, berättar Abdil.

På vägen ut från byn går vi mitt emellan fälten som drabbats värst, längs vägkanten ser vi både det ena och det andra av udda föremål, men undviker att gå nära. Jag imponeras av familjens mod att bo kvar mitt i allt detta och av deras uthållighet. Vad hade jag gjort om någon tvingade bort mig från mitt hem vecka efter vecka utan att jag hade någon att vända mig till för stöd? Hur länge hade jag orkat?

Bild 2: När familjen kom tillbaka efter senaste evakueringen såg deras odlade mark ut såhär. Djupa spår av jeepar och pansarvagnar har förstört stora delar av årets skörd. Foto: Julia C