”Vi är kritiska till det som händer på Västbanken”

Som en liten nätt kvinna på över 80 år. Så beskrivs ofta Hanna Barag i medier. Hon är mormor, nyligen fyllda 83, tidigare officer i den israeliska armén och sedan 17 år tillbaka engagerad i ”Machsom Watch”. En gräsrotsrörelse med israeliska kvinnor som arbetar mot ockupationen av Västbanken.
-En dag kommer ockupationen att vara över, säger hon.

Klockan är 04.30 en måndag vid vägspärren, ”checkpointen” Qalandia, som skiljer Ramallah och Västbanken från Jerusalem och Israel. Utanför stiger solen och köerna, med arbetare på väg från sina hem på Västbanken till jobben på andra sidan muren, växer sig allt längre. Vi följeslagare är på plats för att hålla oss ajour med den verklighet som de som använder checkpointen lever med. Vi kontrollerar hur lång tid det tar för folk att gå igenom, om den humanitära grinden för kvinnor och barn öppnas som den ska och vi tar kontakt med de som nekas att passera för att förstå varför.

I vänthallen som leder in till slussarna och kontrollområdet luktar det kiss. På marken blandas gammalt skräp med nytt och två toaletter är sedan länge igenbommade. Vändkorset i första slussen dunkar i takt med att människor passerar under soldaters vakande ögon.

– Mitt första besök vid en checkpoint var så chockerande att jag var sängliggande i flera dagar, berättar Hanna Barag.
Vi sitter i en föreläsningssal i gamla stan i Östra Jerusalem. Hon är på plats för att prata om sitt arbete med Machsom Watch. ”Machsom” är det hebreiska ordet för checkpoint och organisationen har sedan 2001 samlat israeliska kvinnor som dagligen bland annat besöker checkpoints för att kunna vittna om svårigheterna som palestinier lever med på grund av ockupationen. När de kan stöttar de med laglig hjälp.

– Vi är israeliska kvinnor som gillar detta landet. Vi älskar att bo här och det finns mycket gott i Israel. Men, vi är kritiska till det som händer på Västbanken, säger Hanna och berättar att organisationen samlar runt 200 kvinnor i åldrarna 60–90 år.

Sedan starten har de sett både ockupationen och checkpointsen förändras. Från början mötte kvinnorna enskilda soldater – ansikte mot ansikte. Idag handlar allt om byråkrati och tillstånd. Machsom Watch, berättar Hanna, hanterar lagen och ockupationens byråkrati.
För att kunna röra sig från Västbanken till Jerusalem, Israel eller Gaza måste alla palestinier ha tillstånd.

– Med tillstånden, säger Hanna, bestämmer Israel när man får röra sig och hur.
Att förklara hur tillstånden fungerar är krångligt. Nästan lika krångligt som det är att som palestinier få ett. ”För att erhålla dessa tillstånd står palestinier inför ett helt godtyckligt och icke transparent byråkratiskt system”, skriver den israeliska människorättsorganisationen B’tselem och hävdar att Israel använder sig av inskränkningar i den palestinska befolkningens rörelsefrihet för att befästa sin ockupationsmakt (1).

– Varje palestinier berörs av detta och måste hantera det på något sätt, säger Hanna och berättar att tusentals palestinier nekas tillstånd för att de har blivit svartlistade och på så sätt inte kan röra sig utanför Västbanken för att arbeta, söka vård eller besöka släktingar.

Tillbaka vid Qalandia använder en ung man en gammal pizzakartong som bönematta medan soldaterna tittar bort. En äldre man hälsar på oss och tycker att vi ska lyfta hur absurt det är att han, som är född och uppväxt i Jerusalem, måste gå igenom en checkpoint varje dag för att kunna leva sitt liv. Hanna Barags ord ekar i huvudet.

– Folk frågar ofta mig vad som är lösningen. Just nu kan jag inte se en lösning men en dag kommer ockupationen att vara över. Jag kanske inte får uppleva det under min livsstil men kanske mina barn.