Jag besöker för första gången Khirbet Tana, en liten by som ligger på Västbanken i Palestina. Vi har åkt på knaggliga vägar in i ett område helt nära Jordandalen, med den nästintill uttorkade Jordanfloden i fjärran. Vi kliver ur en mycket välanvänd minibuss och står vid skolan som är granne med den lilla moskén. Dofter och ljud av exotiskt slag strömmar emot oss.
Vi vandrar iväg genom byn förbi stora stenhögar här och där i landskapet — det är bybornas förstörda hem. År 2005 demolerades alla boningshus och skolan i den här byn på en enda dag under överinseende av beväpnad israelisk militär och på order av israelisk myndighet. Den lilla moskén skonades. Människorna flyttade in i tält men också bergsgrottor — som det finns gott om på landsbygden och som förr i tiden användes som fårstallar. En del hus har sedan dess byggts upp igen av enkelt material.
För bara ett par veckor sedan kom militären och tog fyra av byns cirka tio traktorer, berättar Mamsur. Mamsur, som bor med sin familj i en grotta, är bedrövad. Traktorerna används till att hämta vatten från vattenkällorna och mat till fåren från den närbelägna staden Beit Furik. Nu får de på gammalt vis använda åsnor för att forsla mat och vatten.
– Vi vet vad ni använder dem till och vi vill förhindra er att göra det, berättar Mamsur att soldaterna sa när traktorerna forslades iväg.
De resterande traktorerna i byn används bara ibland. De hålls undangömda. I fredags kom ett hundratal bosättare gående från olika håll och badade i en av deras lite större dricksvattenkällor. Nästan dagligen kommer bosättare, någon är alltid beväpnad, och vandrar genom byn. Fru Maha, klädd i vacker lång sammetsklänning och huvudduk, bjuder på gott te — extrasött — där vi sitter på stenmuren med vidunderlig utsikt över dalen. Lilla dottern Donja leker tittut bakom den stora gula vattentanken som vanligen används att forsla vatten med när traktorerna är på plats. De många fåren i byn vallas på dagen, leds hem om aftonen, dricker ur vattenrännan, och blir sedan mjölkade av kvinnorna som gör fårost — delikat smak! — om nu inte fåren har små lamm, då räcker nämligen inte mjölken.
Mamsurs familj bor i en grotta i berget, utsatt för kyla och fukt, och ändock är det ett riktigt hem, förunderligt smakfullt inrett. Idag, den 10 januari 2010, får vi höra att militären kommit in i byn och igen förstört några av de återuppbyggda husen. De byggs alltid upp av enkelt material eftersom man vet att de antagligen kommer att raseras. Nu har de återigen krossat den fina skolan! Bulldozers förvandlar en familjs hem till ruiner, i skydd av beväpnade soldater. Antagligen kommer människorna i Khirbet Tana inte att ge sig, utan uthärda även denna gång. Att förstöra någons hem och egendom är ett brott mot mänskliga rättigheter. Gud förbarma dig över människorna!
