Att en medelålders kvinnlig judinna från Israel har vänner i de ockuperade områdena hör inte till vardagligheterna. Förutom våra yrken som vatteningenjörer har jag och Orli Abraham även något annat gemensamt; vi är båda vänner med några palestinska herdar i en del av Jordandalen som har deklarerats som militärt område av Israel. Även om Orli jobbar för det ökända israeliska statsägda vattenföretaget Mekorot så är hon som person omtyckt av herdarna.
Den israeliska vatteningenjören Orli Abraham berättar att det inte är lätt för judiska israeler att lära känna palestinier.
– Israeliska staten vill inte att deras medborgare skall lära känna palestinier för då kommer fler och fler erkänna palestiniers rättigheter, säger Orli när vi går tillsammans och vallar får med de palestinska hedarna.
Jag samtalar med Orli kring de tillstånd som palestinier på Västbanken måste söka för att få vatten av Mekorot. I mina tidigare rapporter kan ni läsa mer om vattenföretaget Mekorot och några av de problem som palestinier har på Västbanken kopplat till vatten. De palestinier som jag möter säger samstämmigt att dessa tillstånd är omöjliga att få, vilket gör att många palestinier lämnas utan någon laglig form av vattenförsörjning. Jag frågar Orli om hon håller med om att det är omöjligt för många palestinier att få vatten från Mekorot, hennes egen arbetsplats:
– Ja, jag håller med. Mekorot är styrt av staten men det är egentligen vattenmyndigheten som ger tillstånd, inte Mekorot. På vissa ställen säljer Mekorot vatten till palestinska myndigheten, men i största delen av Jordandalen gör de det inte. Beslut kring vilka palestinier som kan köpa vatten från Mekorot är 100 procent politiska.
Orli pratar vidare om det ansvar Israel som ockupationsmakt har för människors liv, vilket också innebär att man skall ge dem vatten. Hon menar att Israel som stat inte tar detta ansvar idag.
– Den israeliska lagen följs inte på de ockuperade områdena. Företag väljer att arbeta här för då behöver de inte betala rättvisa löner eller följa miljöregler. Israeliska företag kommer hit och kontaminerar vattnet och miljön och de ställs inte till svars för det.
Detta påminner mig om ett företag i Tulkarem som förgiftar vattnet i stan [1]. Följeslagarna baserade i Tulkarem berättar att de köper vatten, även om det kommunala vattnet har renats i reningsverk, på grund av alla gifter som är svåra att få bort. De flesta palestinier de känner dricker det trots riskerna, för det är alldeles för dyrt att köpa dricksvatten.
– Israel såg helt enkelt inte araberna och tog inte hänsyn till dem när de ockuperade området, säger Orli. Hon fortsätter;
– Israel tog ett ekonomiskt beslut och valde att pumpa vatten från brunnarna i Jordandalen utan att bry sig om dem som redan levde här. Genom att Israel pumpade vatten så torkade de ut de palestinska brunnarna, då hela grundvattennivån i området sjönk. Israel brydde sig inte och pengarna fick helt enkelt bestämma. Och så länge de flesta israeler inte känner palestinier så kommer situationen säkert inte ändras.
Orli kommer många gånger under vårt samtal tillbaka till vikten av att skapa relationer över gränserna.
– Människor är som vatten. De följer strömmen och simmar sällan emot den. De följer den enklaste vägen. Vi har oftast vänner som är som oss, pratar vårt eget språk och som går i samma skola som oss. Därför är det svårt för israeliska judar att lära känna palestinier. Att träffa och umgås med araber är att gå emot strömmen. Men jag, jag har verkligen blivit vän med dessa palestinska herdarna nu och de har nästan blivit som min familj. Så det går, om man vill!
1. Environmental and health impact study of ”Gishori” Industrial Complex in Tulkarem, Expoworks Plus Company. 2015
2. Acting the Landlord: Israel’s Policy in Area C, the West Bank, Btselem. 2013. Rapporten är tillgänglig under följande länk: https://www.btselem.org/publications/133