Du är sexton år gammal och bor i byn as-Sawiya, på Västbanken i Palestina. Du är på väg hem från skolan. Plötsligt kommer fyra soldater som släpar bort dig från dina kamrater. De binder dina händer bakom din rygg med plastband och tvingar dig att gå till deras militärjeep cirka 200 meter bort. Ingen av soldaterna talar arabiska med dig, utan endast hebreiska, vilket är ett språk du inte förstår. Väl framme sätter soldaterna på dig en ögonbindel och puttar in dig i bilen. Du är sexton år gammal och du är rädd.
I januari 2014 var 5 033 palestinier fängslade som politiska fångar i israeliska fängelser. 173 av dessa fångar var under 18 år.(2) Detta står i direkt motsats till fjärde Genèvekonventionen, som deklarerar att en ockupationsmakt inte får förflytta invånarna i ockuperat område till fängelser utanför det ockuperade området.(3) Vidare är definitionen av ett barn, enligt Unicef, en individ under 18 år och de har därmed barns rättigheter.(4)
Det är av vikt att förstå att på Västbanken ser systemet ut på följande sätt: Om palestinier blir anklagad för att ha utfört en illegal handling ställs de inför rätta vid en militärdomstol. Om individen i fråga istället är israel ställs hen istället inför rätta i en civil domstol. En militärdomstol använder sig av lagar och regler som utgår ifrån ett militärt rättssystem.(5) Det är även relevant att nämna att det utifrån internationell humanitär rätt är illegalt att förflytta människor från ockuperat område.(6) Palestinier som hamnar i fängelse transporteras till det som är staten Israels områden sedan 1948. Israeliska fängelser och häkten är framförallt lokaliserade inom staten Israels gränser. En av de nuvarande lagarna gällande häkten i Israel, gäller att en palestinier i häkte kan bli förhörd upp till 90 dagar och bli nekad advokat upp till 60 dagar.(7)
Jag möter Obada Muhammad Saleh, en ung 16 årig pojke som går i elfte klass i as-Sawiya and Luban Secondary School. Mina kollegor och jag talar med Obada efter att han har tillbringat tretton dagar i ett israeliskt fängelse. Obada blev den tredje mars 2014 arresterad av militär på väg hem från skolan. Enligt vittnesmål från både Obada och lärare på skolan, blev han släpad ifrån sina kamrater, nedtvingad på marken och fick händerna bundna bakom ryggen. Soldaterna tog ned Obada till vägkanten där de satte på honom en ögonbindel. Han lotsades in i militärjeepen där han placerades på golvet. Under färden från skolan till häktet säger Obada att soldaterna förolämpade honom på arabiska och att han blev slagen med både öppen och stängd hand. I häktet flyttades Obada från rum till rum, fortfarande med ögonbindel och med händerna bundna bakom ryggen samtidigt som han frågades ut av flera olika soldater gällande om han kastat sten på vägen utanför skolan. Obada blev rädd då han hotades med våld av soldaterna;
”Om du inte erkänner kommer vi att ta dig till elektriska stolen” – berättar Obada.
Obada berättar hur han under resten av dagen inte tilläts att gå på toaletten eller fick någon mat tills han togs till polisstationen, där han fick tillåtelse att ringa sin familj för första gången. Familjen hade inte någon aning om var han befann sig. På polisstationen togs hans ögonbindel av. Slutligen transporterades Obada till fängelset utanför den israeliska bosättningen Ofra, där han fick stanna i tre dagar. Under dessa tre dagar hölls Obada i en cell tillsammans med tio andra pojkar i åldrarna 13 till 17 år. Pojkarna gav honom mat då han inte hade några pengar med sig. Första gången som Obada fick träffa sin advokat och sina föräldrar var i rättssalen. Domaren bedömde bevisen för svaga efter överläggning och Obada släpptes den 16 mars 2014.
Detta är Obadas egen berättelse, och det finns inga protokoll eller journaler som kan bekräfta eller dementera misshandeln.
Vad som är fakta är att barn i Palestina lever sedan 1967 under ett militärt rättssystem, vilket innebär att de som anklagas för ett brott, åtalas och döms i en militärdomstol. Israel är det enda landet i världen som systematiskt väcker åtal mot barn i militärdomstolar.(8) Det finns inte några speciella förhörsprocedurer fastställda gällande barn i militärdomstolar, och inte heller finns det bestämmelser för att en advokat eller att någon av barnets föräldrar ska vara närvarande vid förhöret. Majoriteten av vittnesmål från barn som har hamnat i en militärdomstol i Israel tyder på att de har blivit illa behandlade och att de har tvingats skriva på bekännelser under press. Exempel på former av misshandel av barn vid arrestering och förhör i israeliska fängelser är slag och sparkar samt verbalt förtryck.(9)
Än värre är även att majoriteten av palestinska familjer väljer att inte gå vidare med en anmälan då former av misshandel har skett, då de inte har förtroende för rättssystemet och förväntningen är att åtalet inte kommer att leda någonstans.(10)
Foton:
1. Obada Saleh förs bort av militär den 3:e mars 2014. Foto: A. Ahmed.
2. Obada Saleh vid intervjutillfället. Foto: Gunilla Fallqvist.
