Att köa i det heliga landet

Det är en surrealistisk upplevelse att stå och observera alla dessa köande människor. Betongfundamenten separerar kvinnor och män från början och löper längst sidorna av köerna. I ena änden står unga israeliska soldater och kontrollerar ålder på pojkar och män. Det är ramadan, fastemånaden för muslimer.

Soldater som kontrollerar ålder på en kvinnas son vid vägspärr 300. Under fastemånaden [1] beger sig tusen och åter tusentals palestinier från Västbanken mot Jerusalem för att be vid al-Aqsamoskén. Moskén betraktas som tredje heligaste platsen för muslimer efter Mecka och Medina i Saudiarabien. Under ramadan närvarar vi som följeslagare vid vägspärrarna på fredagar.

Då fredagsbönen ses som den viktigaste bönen i veckan är det då flest människor som önskar att besöka al-Aqsamoskén. Vi observerar, ibland slår följe, vi försöker ta reda på anledningar till varför folk nekas passage, och ibland kan vi även försöka hjälpa till om de nekats att passera en vägspärr på felaktiga grunder.

Denna fredag befinner jag mig utanför den stora terminalen som utgör vägspärr 300 och varje timme ser jag tusentals människor flyta förbi framför mig. Kvinnor och barn närmast och 20 meter längre bort, bakom två rader av kravallstaket, passerar männen, bort och upp mot nästa kontroll. Allt som allt behöver de passera tre säkerhetskontroller. Kvinnor behöver inte passera någon kontroll såvida de inte har pojkar med sig, om de har det behöver de bevisa att pojkarnas ålder inte är över tolv år.

– Jag blev nekad att gå igenom, säger pojken framför mig.

Jag frågar hur gammal han är.

– Jag är fjorton år, svarar Mohammed Khaled.

– Jag hade en önskan att se al-Aqsamoskén. Jag besökte den flera gånger med mina föräldrar när jag var yngre, berättar han.

Mohammed är bara en av många pojkar som är över tolv år och vägrats tillträde för att be vid al-Aqsamoskén i Jerusalem.

– Bara för jag är fjorton får jag inte komma igenom. Mina föräldrar gick igenom, men jag får vänta här tills vi åker tillbaka mot Hebron.

Som palestinier boendes på Västbanken behöver du passera en av flera vägspärrar som skiljer östra Jerusalem från resten av Västbanken. Flertalet är enbart till för bilar med israelisk-skyltade nummerplåtar. Reser du per fot finns det två stora vägspärrar i form av terminaler som du kan passera.

Qalandiya är lokaliserad norr om Jerusalem mot Ramallah och vägspärr 300 är lokaliserad söder om Jerusalem gentemot Betlehem. Båda vägspärrarna är lokaliserade på vad som ska vara palestinskt område inom 1967 års gröna linje. [2]

För att kunna besöka Jerusalem behöver du som palestinier, om du är bosätt i Gaza eller Västbanken, tillstånd. Tillstånden ges av de israeliska myndigheterna och är specifika, exempelvis kan medicinska eller religiösa skäl vara några av det hundratal olika tillstånd som finns.

Under ramadan lindras de restriktioner palestinier har för att få tillstånd. För att få tillträde till Jerusalem och al-Aqsamoskén behöver du uppfylla ett antal kriterier: Kvinnor och barn under tolv år i målsmans sällskap får tillträde utan tillstånd. Är du pojke eller man över tolv eller under 40 får du även då tillträde utan tillstånd. Är du man mellan 35 och 40 måste du söka tillstånd men oavsett är du nekad tillträde på fredagarna. Är du mellan tolv och 35 nekas du tillstånd och är ej tillåten att besöka Jerusalem.

Medan Mohammed sällar sig tillsammans med en grupp pojkar och män som alla blivit nekade att gå igenom går jag tillbaka mot mina två kollegor vid första delen av vägspärren.

Kvinnornas del flyter på utan köer medan det åter står still vid männens kö.

Fotnot: Muhammed Khaled heter egentligen något annat.

Män köandes vid vägspärr 300, i väntan på att få sin ålder och identitet kontrollerad av israeliska soldater.

Bilder

1. Soldater som kontrollerar ålder på en kvinnas son vid vägspärr 300. Foto: Sebastian Rennerskog

2. Män köandes vid vägspärr 300, i väntan på att få sin ålder och identitet kontrollerad av israeliska soldater. Foto: Sebastian Rennerskog

Källor

1. Varför firar muslimer ramadan? National Geographic Sverige. Hämtad 2015-06-29

2. Sorek, Tamir. Does the Green Line exist? Standford press, 29 juli 2014. Hämtad 2015-06-29.

Den här reserapporten skrevs i Jerusalem. Bokmärk permalänken.